Att som juryledamot
för Augustpriset ha föreslagit sex kandidater, efter att ha ratat
170, var uppfriskande, roligt, engagerande, och lite mödosamt. En
vanlig replik på sista mötet när några favoriter riskerade att
offras var: ”Lugn, Björn, det är bara en bok”. Alla sex
böckerna på listan är ju läsvärda ting, men det är den här som
hamnar under flest julgranar i morgon. Lena Anderssons Egenmäktigt
förfarande är oundviklig, så att det finns ett liv före och
ett liv efter man har läst den. Hon har skrivit en av svensk
litteraturs ytterst få genuina kärleksromaner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.