Idag
släpps Kents sista skiva, den trettonde i ordningen – om jag har räknat rätt.
De missade chansen att släppa den förra fredagen, då det ju var fredag den
13:e. Sånt gör idioter …
Jag
har ingen aning om hur bra eller dålig den är, och jag har lyssnat sporadiskt
på Kent de senaste åren, jämfört med hur det var under slutet av 90-talet, men
tycker att de redan på Vapen & Ammo-skivan polerade sönder sin själ. Allt
har ett pris, tänk dig alltid för …
Men
jag tror också att vi som gillar Kent alltid har skämts för det, att det är en
beundran som är uppblandad med förakt, och att de som inte gillar Kent aldrig
har förstått sig på det här. Att man aldrig lär sig aldrig läser det finstilta
aldrig bryr sig aldrig slutar hata det man älskar att man kommer aldrig närmre
än så. Hur patetiska vi var …
Nå
– här är deras skivor i rätt ordning:
1
Röd (2009)
2
Verkligen (1996)
3
Du & jag döden (2005)
4
Hagnesta Hill (1999)
5
Isola (1997)
6
B-sidor 95-00 (2000)
7
Jag är inte rädd för mörkret (2012)
8
Kent (1995)
9
Tillbaka till samtiden (2007)
10
Vapen & ammunition (2002)
11
Tigerdrottningen (2014)
12
En plats i solen (2010)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.