Sedan en kort tid tillbaka har Svd en språkblogg, och den är makalöst intressant, nästan beroendeframkallande. Det är ofta så: först inför fullbordat faktum inser man vad det är man har saknat. Ylva Burman skriver lätt och ledigt, men också intelligent - rakt på sak, med nyfiken blick för vad som håller på att hända med språket. Hon bjuder in gäster också, som skriver om konstigheter som umlaut (en madeleinekaka för gamla språkstudenter), och om hårdrockbandens förkärlek att tuffa till sina namn med 
prickar över o (dock utan att nämna att det inte gick så bra för det tuffa engelska bandet Trojan när de bytte till det mindre tuffa Tröjan, åtminstone när de skulle spela i Sverige - tyvärr är M på väg till Sweden Rock just nu, så jag kan inte fråga honom hur de lät: eller, spelar de där?). Jag ville bara säga det här, som en påminnelse: språket lever. Ett inlägg från i måndags om "de" och "dem" har fått 125 kommentarer hittills. Kommentarerna från en del språkpoliser lämnar för övrigt en del att önska, ur korrekthetens synvinkel, som ett slags erkännande att man inte ska kasta sten i glashus - fast, var ska man då kasta sten - - -
prickar över o (dock utan att nämna att det inte gick så bra för det tuffa engelska bandet Trojan när de bytte till det mindre tuffa Tröjan, åtminstone när de skulle spela i Sverige - tyvärr är M på väg till Sweden Rock just nu, så jag kan inte fråga honom hur de lät: eller, spelar de där?). Jag ville bara säga det här, som en påminnelse: språket lever. Ett inlägg från i måndags om "de" och "dem" har fått 125 kommentarer hittills. Kommentarerna från en del språkpoliser lämnar för övrigt en del att önska, ur korrekthetens synvinkel, som ett slags erkännande att man inte ska kasta sten i glashus - fast, var ska man då kasta sten - - -
"Den ökända Hästen i Tröja" kunde man se i en gammal karnevalstidning från Lund, där han stod på bakbenen framför spegeln och inför en bekymrad skräddare försökte töja ut ärmarna över frambenen. "Kläderna gör manen" löd undertexten till annonsen, som faktiskt beställts av ett lokalt skrädderi. ;)
SvaraRaderaGöteborg är ännu värre. Har jag förstått.
SvaraRaderaBernur: Ja, det måste de väl vara med tanke på "Öppen Kanal" där man en gång (omkirng 1977) avsjöng en visa med refrängen "Stoppa sprängdeg i kungens mun". Ett program som fälldes av radions granskningsnämnd för att 'inte ha uppfyllt kravet på god underhållning'(!!) Den möjliga antimonarkismen ville man ju inte gärna få till huvudsak...
SvaraRadera"Studenter, gillar ni kungamord?" (replik ur Peter Weiss' 'Hölderlin')
Stoppa sprängdeg i kungens mun återgavs i programmet Vågspel med luren. En påstått "vedervärdig" ramsa lästes upp i kör i just luren och väckte ett stort hallå. Något senare, efter svallvågorna, med "musik". Det var inte 1977 utan 1982 om jag inte missminner mig. Debatten, massmedia och granskningsnämnden tog inte gruppen "fet klets" svar, att det var en satir på den anarkistiska musiken, på allvar. Men som jag såg det då som nu, så pass bra att den dög till bägge.
Radera