20TAL #3 2021

Smickrande nog blev jag tillfrågad att skriva om dumheten i några svenska samtidsromaner för 20TAL:s temanummer som nu föreligger. Eller, vänta nu: borde jag känna mig förolämpad?

I vilket fall skriver jag om Tone Schunnessons Dagarna, dagarna, dagarna, Valerie Kyeyune Backströms Ett nytt England, samt Zara Kjellners Manhattan. Jag hittar en felande länk mellan Per Hagman och John Keats. Vill man inte läsa min essä kan man som vanligt hitta mycket annat. Finge jag bara välja en text är det förstås Kristoffer Leandoers personliga skildring av dumheten utifrån exempel hos Proust.