Vegetarianen, Han Kang, Natur & Kultur

Sydkoreanska författaren Han Kang framstår som en av de mest fascinerande författarna i världen just nu. Hennes nya roman om en familjs sönderfall är häpnadsväckande bra.

På nutida klickspråk skulle den här boken lanseras så här: hon blir vegetarian – du anar inte vad som händer sedan! Yeong-hue heter kvinnan som blir vegetarian. Än sen, säger du, sådana beslut fattas väl dagligen. Förvisso, men den här gången blir fortsättningen något helt annat än vad du förväntade dig.

Han Kangs förra bok på svenska, Levande och döda, kom i höstas, och jag tyckte den var en av årets allra bästa. Jag kan nog utan tvekan säga att Vegetarianen är några klasser bättre. Den gör så radikala saker med romanformen att det bara kan kallas häpnadsväckande.    

Romanen har tre delar, berättade av var sin person som har en relation till den olyckliga kvinnan. Först maken, en rationell medelmåtta, och sedan svågern, en knasig konstnär, och sist systern, gift med konstnären. Yeong-hue själv kommer bara till tals i några enstaka repliker, samt några kursiverade partier i första delen.

Det som händer med henne är svårt att återge utan varningar för spoilers. Men kort sagt: hon genomgår en personlighetsförvandling när hon slutar äta kött. För det här är en roman om förvandling, men också om åtrå, om sexualitet, om vansinne – och om våld.

Det är en roman också om sönderfall, i första hand en familjs sönderfall. Relationen mellan Yeong-hue och maken är instabil, och så följer ytterligare relationer som ödeläggs. Hela hennes familj bryts itu av hennes beslut att bli vegetarian.  

Han Kangs roman har jämförts med Kafka – inte enbart för likheter med novellen ”Förvandingen”, utan även ”En svältkonstnär”. Och det är något likartat över den absurda premissen i Han Kangs besynnerliga roman. Kafka behärskade ju med suveränitet skräckgenren, och nog finns det även här en skräckartad stämning.

En bra bok tar risker och utmanar våra etablerade sätt att se på världen. Kafka gjorde absolut det – Han Kang likaså, med hjälp av en helt oförskräckt inställning till sitt material. Hon närmar sig det osannolika, tankar som man inte vågar tänka. 

Vad hon har skrivit för slags roman är inte helt lätt att utröna. Man kan nog läsa den som en satir, och till den som efter att ha läst den här boken fortfarande vill bli vegetarian säger jag bara: ”Lycka till!” Mer och mer antar den formen av gåtfull psykologisk studie. Vad är en människa egentligen? När upphör hon att vara människa?  

Knepet är att Han Kang använder en avancerad berättarteknik utan att det blir krystat. Hon skildrar en gränsöverskridande erfarenhet, och gör det med bevarad gåtfullhet, men det är inte ofullständigt eller frustrerande.   

Mitt nyårslöfte var att jag inte skulle använda värdeladdade ord som ”briljant” i recensioner. Förlåt, men nu bryter jag det, bara för att jag ställs inför något som är så sensationellt: det här är en helt briljant roman. Om jag får läsa något bättre i år skulle jag bli oerhört överraskad.  

(Också publicerad i Jönköpings-Posten 19/1 2017)