23 maj 2024

Koraxas tomb, Magnus William-Olsson, Wahlström & Widstrand

Kanske jag är för partisk för att kunna skriva den här recensionen. Inte för att jag är 

närmare bekant med Magnus William-Olsson, som jag bara träffat en gång i Göteborg 

där vi ingick i en referensgrupp för att diskutera litteraturkritik en arbetsdag: jag minns 

honom som ytterst kunnig och ytterst ödmjuk – en kombination som inte alltid klickar. 

Han var en av de allra första poeter jag läste, då han debuterade i slutet av 80-talet med 

några böcker som gjorde outplånligt intryck på mig.

 

Som i den tredje boken, Och Att Skugga från 1991, utgiven på det nu insomnade förlaget 

Gedins, med dikter värda att lära sig utantill:

 

Som då din höfts sköra båge

stegrats och för ett ögonblick

        var låga och gräns

 

Som då och att i extasens

oändliga lätthet rasa

        som i en skärva

 

av djup    Det liksom dödande

mörker vi då var slungade

        ut i av frågan

 

Som var min kropp då sår och hem

dock; genom dess råa glaskött

        strålar du av natt

 


Han har ända sedan begynnelsen aktiverat läsarens 
lärdom, på ett sätt som jag ändå aldrig uppfattat 
som skrytsamt. Inte ens när en bok har grekiska 
bokstäver i titeln: βιογραφία från 2000. Om honom 
har det aldrig funnits anledning att erinra sig de 
ord Lord Byron tillämpade på sin samtida kollega 
John Keats (ur Don Juans elfte sång, avsnitt 60),  
who was killed off by one critique, / Just as he 
really promised something great, / If not 
intelligible, without Greek”. 
 
Koraxas tomb heter den tolfte diktsamlingen, och 
det är bekant terräng för den som tidigare bekantat 
sig med William-Olssons strängt traditionella 
poesi. Titeln kan nog betyda både korp och kråka – 
att Edgar Allan Poes emblematiska ”The Raven” 
förekommer som intertext förvånar föga. Och nog 
är det en dödsinrigad dikt han har skrivit den här 
gången, med ett tilltal som verkar härstamma 
direkt från begravningsregistret. Som bekant har ju Korpen anlänt från det land som heter 
Döden och uttalas ”Aldrig mer” (”Nevermore” på Poes klangfyllt beroendeframkallande 
engelska). 
 
Sedan ganska länge arbetar William-Olsson parallellt mellan det klassiska innehållet och de 
privata bekännelserna. Relativt nytt är hur han tar in fler samtida exempel, som när han låter ett 
citat från den romerska skalden Ovidius följas av en rad ur Broder Daniels ”Shoreline”. Ett 
ord som ”storkukslugn” är också en påhittig nymodighet i hans poetik (kanske han vill mata 
Expressen kultur med clickbaitvänliga rubriker?). Rader från Sapfo – som han har varit med 
om att översätta tillsammans med Vasilis Papageorgiou två gånger – kilas in i samlingens 
första dikt, som också ger flera utsökta prov på inrim: 
 
Var var vi
 
när Dafne dog? Låg vi inte allihopa bak lagern gömda, rökte
 
spliff och kollade på molnens himmelslod? Var var vi
 
när striden stod? Var ingen av oss med när hon i missmod, ångest, skräck
bad övermakterna om nåd
 
och skrek på hjälp? Men vi 
förstod väl ingenting? Förstod
 
vi? Vad hjälpte vi, vad gjorde vi …?
 
Om det tidigare har funnits ett queert läckage i hans dikter är det nu ännu öppnare spjäll. 
Han skriver om ”lesbisk flora”, om det ofta anropade ”intet”, och det privata stråket förstärks 
av hur han anger sin mamma Inger – som han skrev så oerhört vackert om i boken 
Ingersonetterna 2010. Här kallar han sig ”ingen Inger”, som ett led i sorgearbetet efter hennes 
död. 
 
De här dikterna är skrivna i dialog, men det blir oklart vem han samtalar med (kanske med 
Döden?). Han skriver vidlyftigt och formsäkert om lyckan i att vara ensam, ett annars 
underskattat tema i litteraturen. Kanske det är en provocerande tanke i vårt samhälle, där allt 
ska vara så funktionellt och dugligt och anpassat, med tankar som stör: ”Den utan kärlek / 
älskar kärleken med löjlig hetta”, lyder en av William-Olssons paradoxer. Han skriver iskallt 
om våldet och förälskelsen, om den ”vadmalsgrå” huden som är ålderns signum. 
 
Det är en stundtals pratig bok, men inte i negativ bemärkelse. Det skapar luft i dikterna, med 
det direkta tilltalet som varieras av den högstämda diktionen. Med sin lekfullhet i hanteringen 
av de lärda referenserna och sin osvikliga blick bakåt som nuddar nostalgin men aldrig 
bränner fingrarna på den – så liknar väl de här dikterna något av Gunnar Ekelöf. I de här 
dikterna, liksom hos Ekelöf, finns ordlekar och en vådlig balansgång mellan återhållet 
distanserade och det intimt närgångna. 
 
Boken är också, ska tilläggas, formgiven i samarbete med Annika Lyth, som har deltagit i 
utformningen av flera av hans tidigare böcker. Det här är kanske den snyggaste svenska 
diktsamlingen sedan Anna Hallbergs fjolårsbok Yra, vakna! Men jag vill också tillägga att det 
är en stark bok, som får mig att uppleva ynnesten av att vara delaktig i att sådant finns i 
dessa falska, fula och onda tider. Räddar poesin världen? Ja, för utan den kan vi lika gärna 
tappa sugen om allt. 

1 kommentar:

  1. Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i ett förhållande med Anderson i flera år gjorde han slut med mig, jag gjorde allt för att få tillbaka honom men allt var förgäves, jag ville ha tillbaka honom så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, Jag bad honom med allt, jag gav löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en trollformler som kunde hjälpa mig att besvärja honom men jag är typen som aldrig trodde på trollformel, jag hade inget val än att prova det, jag mailade trollformlern, och han sa till mig att det inte var några problem att allt kommer att vara okej innan tre dagar, att mitt ex kommer tillbaka till mig innan tre dagar, han förtrollade och överraskande nog den andra dagen, klockan var runt 16.00. Mitt ex ringde mig, jag blev så förvånad, jag svarade på samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag blev så glad och gick till honom. Det var så vi började leva lyckliga tillsammans igen. Sedan dess har jag lovat att alla jag känner som har problem med relationen, jag skulle vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda verkliga och kraftfulla trollformaren som hjälpte mig med mitt eget problem. Hans e-post: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan maila honom om du behöver hans hjälp i ditt förhållande eller något annat fall.
    1) Kärleksbesvärjelser
    2) lösning och bot mot all sjukdom
    3) Örtkur för alla sjukdomar/sjukdomar
    4) Äktenskapsbesvärjelser
    5) Graviditetsbesvärjelse
    6) Uppbrottstrollformler
    7) Dödsbesvärjelse
    8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor
    9) vill tillfredsställa din älskare
    10) Lotteri
    Kontakta denna fantastiska man om du har några problem för en varaktig lösning
    genom {drogunduspellcaster@gmail.com}

    SvaraRadera