att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

20 apr 2011

Snacka snyggt. Modern retorik, Elaine Bergqvist

På omslaget figurerar en storleende ”retorikkonsult”, Elaine Bergqvist, som har skrivit boken Snacka snyggt. Modern retorik (Norstedts). Hon ler, för att skapa välvilja (benevolus), men den enda effekten det har på mig är att jag vill mörda henne.

För det här är en bok som knappt går att läsa. Snacka går ju … och det gör Bergqvist, i drygt 200 sidor, och att hon är en van föreläsare märks i varje formulering, som är nedplitad med syftet att funka på en scen inför ett par hundra åskådare. Så där lagom roliga, lagom personliga, lagom kloka, lagom lagom.

Boken är omöjlig att förstå sig på. Redan i inledningen skriver hon: ”Tänk om du kunde få folk att lyssna på dig i alla lägen. Och dessutom få dem att lyssna. Skulle livet vara lättare då? Definitivt!” Eh, alltså: vad menar hon med tautologin lyssna och lyssna? Och då blir livet ”lättare” … Jag vet inte vilken retorikskola som lär ut att man ska svara (själv) på sina egna retoriska frågor heller.

Ömsom gullar hon med läsaren, ömsom ser hon ned på läsaren. Allt ska avdramatiseras. Dessutom har hon en vidrig människosyn, som är full av schabloner och generaliseringar, fullständigt cynisk, där allt handlar om förenkling och reducering. Hon inbillar sig att människans utgångspunkt är egoism, men så blir människan bara när det förväntas av henne.

Hon vet inte vilken sång Birgit Friggebo uppmanade invånarna i Rinkeby att sjunga 1992 (det var inte ”We shall over come”: vi skall hit komma?). Hon presenterar truismer som om de vore storartade sanningar, men sanningen att säga, retorik är självklarhetens konst, med råd som är enkla att lära. Kroppspråket är viktigt, du kommunicerar med färger och kläder också, det är viktigt att skapa förtroende, etc etc. På tal om färger, menar hon att ett gult rum kan bota depression, ”effektivt”, till råga på allt. Inte vet hon heller vad majevtik är, utan kallar sitt långa resonemang om den sokratiska förlossningsmetodiken för hermeneutik.

Ett bättre råd skulle vara att skita i allt hon säger. Bryt mot råden: var annorlunda, det funkar också. Provokationer kan också vara effektiva; allt handlar inte om att smeka lyssnarna medhårs. Som det här med leendet, som hon gärna återkommer till: leenden är som gjorda för att feltolkas, vanställas i mottagarens perception. Alla gånger jag har lett har det gått åt helvete.

När hon skriver om musikens retorik gör hon en lång analys av Michael Jacksons ”Man in the Mirror”, en av hans mest floskulösa låtar, för att inte säga hycklande, men hon gör det med bravur, och med allvaret på topp, och lyckas låta som om hon gått samma hermeneutiska skola som Patrick Bateman, när han tolkade Whitney Houstons ”The Greatest Love of All” i American Psycho. Ett kapitel handlar om bloggretorik, med en okritisk vänintervju med Blondinbella, som inte tillför någonting alls (råden: ta kort på din mat, skriv korta inlägg).

Så jag vet inte vad som är det värsta med den här boken, att dess författare inte kan tänka själv eller att hon inte kan skriva. För somliga partier är makalöst befängda, som när hon skriver att det är ”viktigt om så många som möjligt, helst alla, förses med förmågan att tänka kritiskt. Det borde läras ut i skolan. Det finns visserligen lite 'källkritik' på schemat, men ändå [min kursiv].” Det här är bara svammel, okunnigt raljerande.

När retorikkonsulten tar avsked gör hon det med besked: hon tackar Gud, sin ”fantastiska” reklambyrå som har skapat det ”fantastiska” omslaget, ”världens bästa” utbildning, och hon gör allt detta med inte mindre än tio utropstecken (och en smiley). När jag lägger ifrån mig boken lägger jag handflatorna mot öronen, och känner att jag hatar retorikämnet mer än någonsin.

(Bilden: ser det här ut som en retorikkonsult - - -)

42 kommentarer:

  1. Snälla hata inte retorikämnet för detta: det är inte ämnets fel att retorikens offentliga företrädare är så otroligt okunniga när det kommer till det ämne de ska vara experter på. Självklart har inte boken särskilt mycket med retorikämnet att göra. Sen måste vi också tillägga att de flesta ämnen ändå blir mer eller mindre (i detta fall hänsynslöst) slaktade i olika populärvetenskapliga böcker. I övrigt kan vi bara ge dig rätt i din analys.

    SvaraRadera
  2. Usch, vad du är onödig!

    SvaraRadera
  3. Oj, Det måste vara jobbigt att vara så negativ och bitter som du är..(eller åtminstonde verkar). Eller det kanske är något som jag inte förstår. Har läst boken och tycker inte att författaren "såg ner" på mig.
    Du kanske behöver en kurs i retorik? jag vet att jag behöver det. Eller är det något annat som jag har missat som du vill förklara för mig?
    Mvh Fredrik

    SvaraRadera
  4. Bitter? No, I just love to complain ...
    Det konstiga är väl att någon som har så lite att förmedla - de mest rudimentära kunskaperna - ska visa näringslivet hur de bättre och mer effektivt ska framföra sitt budskap - eller, nä, det är väl helt i sin ordning.
    Vad jag menar är att författaren hela tiden förutsätter att det här är saker som jag behöver lära mig. Nä, för det är bara grundläggande saker, som vem som helst redan borde ha tagit till sig. T ex bloggråden: ta kort på maten, skriv kort, skriv enkelt språk, länka till andra bloggar, "dela med dig av de små detaljerna i livet".
    Och ja, jag behöver en kurs i retorik, verkligen, så att jag kan kommunicera bättre, bli lite tydligare helt enkelt.
    Nenne, det är världen som är onödig.

    SvaraRadera
  5. Men boken är väl skriven just för att man vill lära sig (mer) om konsten att tala? Det var ialla fall därför jag köpte den. Du kanske upplever boken från ditt perspektiv som lärare och det mesta som står i den är självklart för dig, medens det är nytt för mig. Författaren hade ju begränsat läsar kretsen betydligt om det hade varit mer som en avhandling i retorik?
    Jag får bara känslan av att det inte är speciellt objektiv bedömning av boken. Kan det ligga något i det?

    Mvh Fredrik

    SvaraRadera
  6. Man frågar sig vad du menar med "ser det här ut som en retorikkonsult"? Man kan väl se ut hur som helst oavsett vad man har för yrke/utbildning. Hur småtänkande och fördomsfull kan man vara?
    Är väldigt glad att jag inte hade dig som lärare när jag studerade. Väldigt omoget!

    SvaraRadera
  7. Vad då inte objektiv? Jag radar ju upp felaktighet efter felaktighet. Det är inte jag som har bestämt att hon inte kan skilja mellan hermeneutik och majevtik. Eller att hon särskriver ibland. Eller att hennes ordförråd är begränsat. Att hon syftar fel, att hon övertolkar (gula rum botar inte depressioner!). Och så vidare.
    Ironi är ett annat retoriskt knep. "Ser det här ut som ..." är en grej som jag har kört i flera år, det är en hyllningsgrej. Det här vet alla ...

    SvaraRadera
  8. Känns mest som om du bestämt dig för att inte gilla henne...
    Mvh
    Fredrik

    SvaraRadera
  9. ...Jösses. Jag är då iaf glad att jag hade dig som lärare!

    SvaraRadera
  10. Bestämt mig? Jag läste en bok. Punkt. Jag hade ingen bestämd uppfattning innan, visste inte ens vem hon var. Det jag skriver om är är i sakliga ordalag varför den är dålig. Det är lika sakligt att leendet får mig att vilja döda henne: så är det bara, leenden är som skapade för att tolkas på olika sätt - det en människa uppfattar som värme uppfattar en annan som arrogans.
    Leave me alone, I was only - oh, you have just proved (again) - - -
    Sara: tack, det är ömsesidigt.

    SvaraRadera
  11. Noterar att du är okunnig om att den retoriska frågan inte är en stilfigur utan flera och att det visst finns en retorisk term för när man svarar på sin egen retoriska fråga. Där föll liksom hela din analys. Man måste ha elementära kunskaper i retorik innan man sågar en bok av en retorikkonsult.

    Sakliga ordalag? Hur sakligt det är att du skriver att du vill mörda någon för ett leende, det lämnar jag till andra att bedöma.

    SvaraRadera
  12. Jo, men det är ju bara korkat att svara på en retorisk fråga! Då faller hela konceptet, då kan man lika gärna kalla det för något annat, "en korkad fråga".
    En gång när jag var på öppen förskola hörde jag en mamma säga till sitt barn: "Du är så söt, jag vill äta upp dig!" Vad gjorde jag då? Ringde polisen? (Eh, det här är INTE en retorisk fråga, så det är bäst jag svarar: jag ringde inte polisen!)

    SvaraRadera
  13. Vacker recension, min själ! Vacker som en latrinskopa på rätt ställe... Tack bernur!

    SvaraRadera
  14. Säljnissar har inget behov av Churchillsk eller Ahlinsk retorik, de behöver ett snack som är utformat för att få andra att köpa deras erbjudanden och sopa undan invändningar. Eller ännu hellre: att få invändningar att framstå som smålöjliga och futtiga, redan inann de formulerats. Det där kan man ju se på nästan varenda ledarsida idag, på DN Debatt och litet överallt. Jag förstår din vrede men om den här bruden hade utgått från Demosthenes eller ens från uppfattningen att retorik och diskussionsinlägg ska bygga på verkliga argument, presenterade på något sorts logiskt sätt, så hade hon alienterat sin publik.

    SvaraRadera
  15. Om Elaine Bergqvist inte gömmer sig bakom en eller flera av de anonyma inläggen ovan, äter jag gärna upp min slängkappa.

    Latrinskopa var ordet: heders, Bernur.

    /Danne

    SvaraRadera
  16. Men jag menar nog ändå att det går - eller borde gå - att presentera retorik på ett intelligent sätt, utan att det blir så här låg nivå, så här infantilt. Alltså, själva tilltalet i boken: "När du läser det här kapitlet vill jag att du gör en sak. Sätt på en låt som berör ditt hjärta. Som tar dig ut på en resa som leder raka vägen till goda minnen. Lyssna och skriv ned känslorna och minnena som låten väcker."
    Eh?
    Annars får vi bara nöja oss med sånt här ... Att allt ska vara avdramatiserat, befriat från allt som kan väcka tankar, stimulera till eget tänkande. I E.B.s värld är allt redan tillrättalagt.
    Men det sjuka är alltså att det här är vad företagen och cheferna går på. Hur dum måste man vara för att lyfta deras löner?
    (Ok, det var en retorisk fråga: svara inte!)

    SvaraRadera
  17. Det är ju lite kul att kommentarsfältet blir så ilsket när du sågar en retorikkonsult. Nästan så man vill hitta en anledning varför, är retorik extra heligt för de trogna? Ingen upprördhet luftades när du sågade en poesidebutant för några dagar sedan.
    Sen känns det rätt komiskt att en retorikälskare surnar till över att du inte gör en "objektiv bedömning". Frånsett att en recension naturligtvis är subjektiv, så är det väl helt i retorikens anda att driva en - tillspetsad eller inte - tes?
    Jag kan heller inte låta bli att även jag som retoriskt okunnig vet att det är ett retorikfel att påpeka att det finns en retorisk term för att svara på en retorisk fråga - men utan att redovisa denna term! Då framstår man, ur retorikens synvinkel, som okunnig, det vet till och med jag.
    Det är roligt med retorik-fans! De är gulliga, helt enkelt.

    SvaraRadera
  18. Bernur: Det sjuka är väl att du är tar till så starka ordalag som "att du vill döda" henne, som du skriver två ggr. Bra lärare?!

    Johan: Personligen tror jag inte att ilskan (som du beskriver den) har med ämnet att göra, mer att Bernur vill döda någon för att denne har skrivit en bok han inte gillar. Undrar vad som händer om hans elever lämnar in en uppsats som han inte gillar?
    Mvh
    Fredrik

    SvaraRadera
  19. Fredrik, snälla! Har du hört talas om hyperbolen? Gud! Och jag visade ju exemplet med mamman som sa att barnet var så sött, hon ville äta upp honom: inte betyder det att hon är kannibal!
    Det är ju helt djävla befängt, att man måste behöva förklara sånt här.
    Ta Popsicle: när de sa på Grammisgalan i början av 90-talet att de hoppades att Arvingarna skulle dö i en tragisk bussolycka, så betydde det ju inte att de hoppades på detta, bara att bandet Arvingarna skulle sluta ge ut musik (vilket lyckades!).
    Det här är något som förekommer i alla länder, i Frankrike, i Italien, i England, i Danmark - men i Sverige måste man förtydliga ironi och hyperbol.
    Det var inte heller boken som fick mig att vilja döda henne, utan leendet.
    Vad händer om en elev lämnar in en uppsats som jag inte "gillar"? Det har jag faktiskt inget svar på. Jag läser ändå hundratals uppsatser varje månad, så någon gång kanske det kommer att hända.
    Jag väntar fortf på vad det heter, den där retoriska frågan som ska besvaras ... Annars vet jag inte om min text i sak innehåller några felaktigheter, förutom denna, som jag fortf starkt betvivlar är en felaktighet.
    Om jag nu har så fel: visa det då! Min uppfattning är i alla fall att man lika gärna kan skita i hennes råd, göra tvärtom: det är inte givet att den som följer retorikreglerna blir en bättre talare. Ibland funkar det med den som gör tvärtom, något oväntat och oförutsägbart.

    SvaraRadera
  20. hahaha! Det som framgar av den här faniga "diskussionen" (Wortwechsel, Geplänkel, Schlagabtausch) är ju att din blogg har blivit mera mainstream, typ. Da blir det med ens korkade, onödiga, meningslösa kommentarer. Det är bara att flina över och ignorera. Man far gärna vara arrogant, när det lämpar sig.

    bra artikel förresten. Det är ju uppenbart att hon är blast.

    SvaraRadera
  21. Fyfan för dig. De kvittar ifall du menar något annat än det du skriver. Du kanske inte vill mörda henne, men HUR FAN vill du att dina läsare ska tolka det du skriver? Kvittar hur jävla smart du nu än är, man skriver inte så som du gör. Man skriver inte "är det såhär en retorikskonsult ska se ut?". Om jag hade varit din elev, jag hade bokstavligt talat slagit sönder ditt ansikte. Du bidrar till mobbing, och att DU gör det är mycket VÄRRE att en ungdom gör det. Vet du varför? Du är vuxen, du är lärare, du är på något sätt auktoritär, vilket leder till att du automatiskt blir en förebild.

    I mina ögon, och många andras för den delen, speglas du som en väldigt patetisk och omogen person. Du skriver som om du vore professionell inom ämnet retorik, då tycker jag att du ska ta och recensera boken på ett professionellt sätt.

    Hade du godkänt en elev till dig skriva en recension med samma nivå av fördom som du gjorde med Elaine? Hade du satt ett godkänt om eleven klankade ner på din favoritbok skriven av din favorit författare?

    TROR KNAPPAST DET! herregud. Och vuxna undrar vad som händer med dagens ungdomar? Vad fan har hänt med dagens vuxna istället?

    /Adrian

    SvaraRadera
  22. när man läser vissa kommentarer här ser man hur illa det star till med den vilseledda massan. indoktrinerade och omyndiga, men inte mindre farliga för det. tvärtom, jag hoppas att du inte far problem i skolan för att du inte delar zeitgeisten och dogmerna i ditt land och istället förljer dina sunda plikt mot samvetet och sanningen. Kör pa Björn, du har en anonym skara av komilitoner. om det blir krig, är vi vid din sida.

    och adrian: din asikt är inte värd nanting, om du undrar. den är bara okvalificerad och farlig.

    SvaraRadera
  23. Martin Amis sågar England jäms med fotknölarna: http://tinyurl.com/3ha99fj

    Får leta upp originalintervjun i Nouvel Obs. I stort sett verkar kritiken träffande (och giltig även för Sverige), att den sen är arrogant och vresig gör det ju bara kryddigare. jag kan bara hålla med den kommentator som rekommenderade BBC att genast beställa en artikel av Amis om det stundande prinsbröllopet.

    SvaraRadera
  24. det härskar – något passivt –
    en konsensus över detta ämne


    de nickar varandra glada
    och säger att allt är rätt
    allt som är objektivt är bra
    godkänt

    den subjektive rösten skriker
    ”djävla konsensus!” på en blogg
    nergrävd i jorden
    som vid dess upptäckt
    blir anklagad för mobbing

    de(t) nickar
    överenskommelsen har redan
    blivit skriftlagd
    i ett djävla samhälle
    som hy(k/l)lar den medelmåttan
    som ignorerar eliten –


    som två gubbar på ett café i Tjeckien
    som dricker öl som sprudlar av
    bruten engelska och en betydelselös glädje
    över att ha överlevt det kalla kriget

    ingen frågade –
    mig – eller dig
    de(t) bara bestämmer
    vem är det? finns det?


    jag förstår ingenting
    men mer än de(t) flesta

    en ungdoms- och en
    vuxenvärld
    och däremellan en värld
    som bestämmer allting


    © Joacim Eriksson, 22 apr -11. I en jag-är-cool-stämning, sittandes i fönstret, med hatt och solglasögon; tittandes ner på gården, på en katt som smygandes letar efter sitt byte. Det är solsken, ett tranbär är på väg med . . .

    SvaraRadera
  25. Ok, en gång till, jag skrev inte "är det så här en r ser ut", jag skrev "ser det här ut som en r". Jag har använt samma tagg på en bild på mig själv: "ser det här ut som en lärare - - -", en bild på gravid M.I.A., "ser det här ut som en mamma - - -", en bild på Aris Fioretos, "ser det här ut som en lycklig pristagare - - -", och så vidare. Lägg inte ord i min mun, tack!
    Nu recenserade jag inte boken "på ett professionellt sätt": det var ett blogginlägg. När jag recenserar skriver jag annorlunda. Dessutom är det skillnad på vad elever skriver i uppsatser i skolan och vad en erfaren förf (hennes tredje bok) ger ut på ett stort förlag, Norstedts. Tro mig: hon tål detta. Det är inte mobb[n]ing, det är sanna ord.
    Alltså, grejen med "favoritförfattare": vad är det? Som att ha ett favoritlag. Jag skiter i om du eller någon annan gillar Sara Stridsberg eller inte. Tycker någon annan eller du att hon är skittråkig eller dum: ok, det bekommer mig inte.
    Martin Amis har många poänger i sin kritik. Huruvida han överdriver eller inte är inte min sak att bedöma: går det att överdriva?
    Joacim, tack, du är huvudet på spiken!

    SvaraRadera
  26. Du har förstås läst reportaget om den svenska retorikbranschen och dess stjärnskott Therese Albrechtson i senaste Filter? Vid 25 är hon lika djungelhet som Robyn, och man får onekligen intrycket att hon vet vad hon håller på med - men också att hon svarvar om fakta rätt rejält för att skapa en säljande story. Retorik för pr-nissar. Plötsligt inser man hur en hel mediebransch kunde svälja Blondinbellas "jag tjänar miljoner på mitt bloggande" eller Johan Stael von Holsteins och Carolina Gynnings egoexcesser - med rätt image och rätt story är det ingen som bryr sig om att ta reda på ifall det den heta personen säger faktiskt stämmer.

    SvaraRadera
  27. Elaine Bergqvists blogg, "Snacka snyggt" innehåller ganska dåligt språk och verkar mest handla om vad hon konsumerar. Hon vänder sig uppenbart till "vanliga människor", och är av bloggen och det du skriver ett exempel på hur man kan förenkla verkligheten för att nå ökad försäljning (konstigt nog läggs numera sällan moraliska aspekter på sådant, utan det är visst helt ok för kommersiella företag att utnyttja "massan" genom skräpmat och skräpkultur).

    Man kan ju tycka att det vore bra om en s k retorikexpert kunde skriva någorlunda god svenska. När hon och hennes sällskap ser filmen Hämnden så tycker hon att Persbrandt inte skådespelar tillräckligt bra och skriver att
    "Stefan och jag grämer oss över Persbrandts insats i filmen samtidigt som vi bubblar över hur bra den var! Detta över varsin Cosmopolitan i New York." [ http://www.snackasnyggt.se/blog/?p=5697 ]

    Haha, de "grämer sig"!!! Hennes blogg är ju full med sådant - här är inlägget från när hon varit i bokhandel, ganska innehållslöst, det enda hon har gjort är att köpa böcker (inget inlägg efter att ha läst dem): http://www.snackasnyggt.se/blog/?p=5679

    För mig framstår detta som ännu ett exempel på någon som tar något från USA och för det till Sverige i kommersiellt syfte. Den där taktiken att låtsas komma med något nytt, men aldrig hänvisa till något gammalt. Det har ju funnits en och annan retoriker före Elaine Bergqvist om man säger så. Men att låtsas komma med nytt är ju en gammal strategi som många har använt, även inom finkultur - den "taktiken" har på kultursidor även använts exempelvis om Peter Englunds "Stridens skönhet och sorg", säkerligen felaktigt, påstods vara nyskapande: http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1183606/Vardet-av-att-ha-%E2%80%89ratt-person-pa-ratt-plats.html

    SvaraRadera
  28. Nä, jag läste ett nr eller två av Filter, men tröttnade rätt snabbt. Det ser bara ut som långa välskrivna texter, men det är väl mest tack vare formatet som texterna ser långa ut ... Inte vet jag om det var så bra eller nyskapande heller, utan mycket av utrymmet var förtäckt annonsering. Therese A, nä, jag har ingen aning, sa han yrvaket.
    Men är inte det här ett typiskt Stockholmssyndrom? När jag inte prenumererade på DN, utan slarvläste den (och Svd) på jobbet, tyckte jag om den, men när jag nu läser den (DN) mer noggrant, tröttnar jag på det där extrema Stockholmsperspektivet. Det är ju rätt löjligt egentligen, om man ser det ur ett större perspektiv: Sthlm, liksom! Alltså, den här kändisfixeringen. Det viktigaste: att synas.
    Nä, jag vet inte. Jag läste lite på E.B.s blogg, det var bara deprimerande. Språket: ja, men jag vet inte - är det inte det här som är framtiden? Medelmåttans tyranni, som någon sa. Det är ju uppenbart att E.B. inte har något personligt ö.h.t. att komma med, inte ett uns av personlighet.
    Men vad fan? Ska jag då nöja mig med det? Hennes bok är ju bara tråkig ...

    SvaraRadera
  29. Tack. Du går hårt fram men om man utger sig för att vara retorikexpert så får man faktiskt tåla en hård gransning, och om man är expert på området så borde man klara sig igenom den granskningen. Tyvärr har väl Elaine gått i samma fälla som så många andra föreläsare, för att få stå kvar i rampljuset så måste man ha allt enklare och mer lockande budskap även om man inte har fakta bakom dem. Att göra förenklaingar om vad färger gör och inte gör låter ju som en klassisk sådan genväg, men självklart botar man inte sjukdomar med rätt färg på väggarna. Tack för en genomtänkt text.

    SvaraRadera
  30. Jag tycker inte om ditt sätt att diskutera! Det lämnar efter sig en dålig smak i munnen. Vill du föra fram din åsikt så borde du förmå dig att vara mindre aggresiv och attackerande. Hela ditt väsen genomsyras av aggression och det blir obehagligt att ens tänka att du står och lär ut dina teorier (oavsett ämne) till personer som faktiskt vill lära sig någonting. Lär du ut att man ska ha en stängd attityd till det som är annorlunda? Grundläggande insikt i livet är att det alltid kommer att finnas människor med annan uppfattning än du själv har, visa en öppenhet inför olikhet. Man behöver dock inte hålla med! Dina personliga påhopp på en svart, ung kvinna år 2011 är osmakliga när vi dessutom sedan ett tag har en svart president i USA vilket är historiskt och omvälvande.
    Lämnar dig några ord, och vet egntligen inte varför men du kan säkert hitta din mening i de...gör om och gör rätt, inte gör om och gör om! Miss T

    SvaraRadera
  31. Det tog alltså en månad, men sen drämdes rasistkortet i bordet. Thanks a bunch, "Anonym". Du är legio.
    Alltså: när jag kritiserar den här boken gör jag det av ett antal olika anledningar. 1) Den är skriven av en "expert": då får den tåla att bli läst kritiskt. 2) Den är utgiven av ett av landets största förlag, säljs i stor upplaga. 3) Eh, det har jag glömt. Men att det handlar om att förf skulle vara "svart" är bara ett infamt argument. Nä, det handlar inte heller om att hon är ung, att hon är - en hon! Gud! (Förlåt, jag menade inget med det heller ...)
    Att visa öppenhet inför olikhet är något helt annat, det här var ren och skär inkompetens, och då ska det framgå.
    Har jag fel? Inte en enda av landets stora tidningar har recenserat boken: detta trots att den är utgiven av Norstedts. Givetvis har den skickats till SAMTLIGA redaktioner, och SAMTLIGA har avstått från att skriva någon recension, därför att den är pinsamt dålig. Jag säger det igen: pinsamt dålig.

    SvaraRadera
  32. Ändå verkar boken sälja riktigt bra... Inte så pinsamt trots allt, eller? http://www.akademibokhandeln.se/Topplistor/Popularvetenskap-april-2011/

    SvaraRadera
  33. Ja, det pinsamt dåliga säljer ... Du är förvånad? Inte jag. Så här är det nästan alltid.

    SvaraRadera
  34. Tack för din recension. Jag var på väg att köpa boken men började kolla runt lite och började bli lite tveksam när jag såg ytligheten i Elaines blogg, en ytlighet som jag fick bekräftat av din recension. Man vill ju inte ha något allmänt tyckande och floskler som man själv redan kommit fram till (utan kostnad).

    SvaraRadera
  35. Tack! Ja, den här boken har nog sålt (mer än) tillräckligt redan ...

    SvaraRadera
  36. Kan bara håll med Danne här ovanför - heder åt din recension. Som jag faktiskt hittade via Elaines blogg idag.:)

    Fråga mig inte varför jag brukar kolla på den, kanske är det något slags förundran över att nån som skriver så urkass svenska har mage att kalla sig retorikexpert och ta (antagligen väldigt bra) betalt för det. Medelmåttans tyranni är bara förnamnet.

    /eK

    SvaraRadera
  37. Medelmåttans tyranni, det lär bli omvärldens dom över 2000-talet. Kurt Vonneguts Så kan det gå har blivit Så gick det. Äsch, jag menar Usch!

    SvaraRadera
  38. Boken kanske inte riktar sig just till dig käre Bernur. Jag är övertygad om att det finns en stor skara där ute som uppriktigt finner den hjälpsam! Och att Elaines blogg skulle vara ytlig? HAHAHA, då har ni missat en hel del...

    SvaraRadera
  39. Varför inte till mig, undrar jag då? Om den nu innehåller felaktigheter och missförstånd, då är det inte mycket till hjälpsamhet, då den i så fall bara sprider okunskap.
    Ytligare bloggar? Tipsa (inte!!!) ...

    SvaraRadera
  40. Jag köpte boken som hörbok och lyssnade på den i bilen. Varför läser inte författaren själv? Varför får jag en fadd smak i munnen av den kassa människosynen? Varför är det jag minns bäst en beskrivning av hur man berättar för folk att de fått sparken så att de går glada därifrån och hur man på bästa sätt talar om för folk att de fått en hemsk sjukdom. Nä detta var en besvikelse. /Lasse

    SvaraRadera
  41. Mm, jag undrar också en del över människosynen, över det överglättiga, som bara gör mig nedstämd ... Glatt humör borde banne mig förbjudas ...

    SvaraRadera
  42. Viva Bernur!

    SvaraRadera