We begin to live when we have conceived life as tragedy
O du
som är osynligt närvarande
Jag känner dina armar omkring mig
Du lät mig kyssa
ditt ena bröst
det över hjärtat
Sedan gick du
efter att ha kysst mina ögon
Gunnar Ekelöf, ur Dīwān över Fursten av Emgión
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar