att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

6 nov. 2011

Katastroffilmer

Kirsten Dunst som Millais Ophelia.

Nu har jag på kort tid sett två apokalyptiska filmer - och överlevt. Först von Triers Melancholia, sent omsider, och utan att bli lika berörd som av Antichrist eller Dogville. Helt enkelt för att det mest var en tråkig väntan på kollisionsplaneten, med förutsägbara tricks från von Triers trollerihatt. Fotot är förstås vackert, men också stelt, sterilt, och lite väl stiliserat med den där golfbanan med arton hål, där Charlotte Gainsbourgs figur springer över greenen på hål 19.
Matt Damon som hyvens far i Contagion.

Och så Contagion, som jag först efteråt uppfattade var regisserad av Steven Soderbergh. Men den var ännu tråkigare. Matt Damon var nog tråkigast av alla, men jag tyckte allt var dåligt med den filmen: Jude Laws löjliga accent, alla bilåkningar, alla promenader och alla samtal där inget vettigt blev sagt, hostningar som ofrånkomligt klichéartat ledde till svettig död ... Kanske det finns bättre bevekelsegrunder för att se på film än möjligheten att se Gwyneth Paltrow dö i en smittsam sjukdom (på tal om det såg jag att Coldplay ställt in spelningar på grund av Chris Martins sjukdom). Filmen lämnar också ungefär fem trådar hängande i luften när den är slut, för den som orkar bry sig.

2 kommentarer:

  1. Kanske har du hört Linda Knausgård Boströms radioessä om Lars von Trier? Jag tror programmet hette Obs. Om Triers väsen och hur han försöker att aldrig svika det i sina filmer. Linda KB såg honom som en förebild i ärlighet och kompromisslöshet.
    Contagion. Det finns ingen som kan klämma in så mycket fakta i en film som Steven Soderbergh. Pedagogisk är han också, och en underhållare. Matt Damon var trist, visst, men samtidigt kände jag att det är precis så sammanbiten, fokuserad och osocial jag själv skulle bli om min familj var hotad. Huga.

    SvaraRadera
  2. Nej, jag lyssnar sällan på radio. Men visst, jag har alltid gillat von Trier, långt innan han gjorde Europa och Riget och allt det där, alltså när han gjorde The Element of Crime ...
    Kanske var jag orättvis mot Matt Damon, det här var en film som hade många större problem. Men jag fick se Gwyneth Paltrow dö, så det var inte bortkastade pengar i alla fall.

    SvaraRadera