Hon skämdes för sanningen. Lögnen var så mycket anständigare.

We begin to live when we have conceived life as tragedy

6 aug. 2011

Inte längre tonåring

Internet fyller i dag 20 år, läser jag i en notis i dagens DN, som berättar att det var 6 augusti 1991 som forskarna Timothy Berners-Lee och Robert Caillau gav allmänheten WWW (ironiskt nog läser jag det i pappersupplagan av DN). Fast samma tidning skrev för två år sedan att internet firade 40 år: allt beroende på hur man räknar. Då är det kanske dags att bli av med barnsjukdomarna. Inte ens kommunikationsministern Inez Uusmann klarade av att döda flugan internet på 90-talet, men i rättvisans namn är det lätt att vara efterklok - det internet vi ser i dag är faktiskt annorlunda än det hon kommenterade 1996. Jag hade i början också lite svårt att se fördelarna, förstå vad det skulle vara bra för. Till att börja med var det så långsamt, och varje gång man skulle ut "på nätet", som det hette då, var man tvungen att lyssna på det jobbiga modemet, som ibland krånglade, och det kunde ta ganska lång tid att ladda webbsidor, om det fanns bilder på dem. Att lyssna på myspace var också en utopi i början, innan det här bredbandet blev allas egendom. Inte fanns det youtube heller, eller något annat av det som tar så mycket av ens tid nu. För vad gjorde man 1996 på "nätet"? Sökte efter sångtexter till de gamla LP-skivor som inte inkluderade det, läste Aftonbladet (fast inte för länge, för var man ute på nätet för länge kostade det lika mycket som att köpa papperstidningen), skrev idiotiska kommentarer lite här och där ... Allt är så mycket - eh, annorlunda nu.

2 kommentarer:

  1. Det snabbaste sättet för en utomjording att begripa sig på oss människor är nog att plugga in valfri antenn i första bästa trådlösa nätverk. Internet innehåller typ allt som vi människor kan tänka ut. Högt och lågt. Intressanta forskningsrapporter eller fria bilddatabaser med historiska fotografier och så hela vägen ner till kommentarsfälten som redaktörerna kallar pissrännor. Eller Facebook som får min integritet att läcka som ett såll. Att göra kommentarer på bloggar här och där, skenbart anonymt, kan snabbt växla från oväntad gemenskap till skampåle. Alltid ambivalent. Men herregud, tack ändå för detta trassliga nät.

    SvaraRadera
  2. Ambivalent, ja, och på gott och ont, ja.

    SvaraRadera