14 juni 2024

Centralteorin, UKON, Trombone

 

UKON är akronymen för mångsysslaren Ulf Karl Olov Nilsson, född i Umeå men sedan länge bosatt i Göteborg, där han delar tiden mellan att tjänstgöra som psykolog och poet. Är poesin en tjänst? Kanske den egentliga tjänsten, den som kräver gentjänster. Att läsa UKON innebär att ställa sig i ett visst flöde, som ibland talar den reguljära diktsamlingens språk, ibland essäns, och ibland översättningens. Och ibland något helt annat.

 

Centralteorin heter hans nya bok, eller rimligare sagt häfte, som utkommer i Göteborgförlaget Trombones serie ”svavel”, med 16-sidiga häften. Det innebär åtta dikter i det korta formatet, med uttalat uppsåt att sprida lovord till det absurda. Det sker med hjälp av beprövade knep av denna knep&knåp-poet, som här bland annat har hittat en hemsida som visar vilka yrken som är tänkbara att skaffa sig för den som saknar ett. Och tänka sig, poet är ett av dem.

 


På hemsidan hittar UKON några dråpliga eller bara näpna saker som yttras om poetens värv. När jag själv söker upp hemsidan undrar jag varför han nöjde sig med de åtta korta styckena och väljer det svagare "Inom detta yrke råder konkurrens de närmaste åren" och utelämnar följande – kanske för att det är sorgligare och ärligare: ”Det finns ingen tillförlitlig prognos för efterfrågan för detta yrke.”

 

I en av dikterna fälls ett större antal omdömen om regeringen, där jag antar att UKON har trålat kommentarsfält till andra arbetsplatser eller dylikt och plockat in regeringen. Metoden liknar en av höjdpunkterna i den förra året utgivna Jag är ingen mördare, där olika företags hemsidor utsattes för ett liknande grepp, om än mer i fantasins form. I en annan listas siffrorna ”123” på nitton olika sätt, till exempel så här:

 

123 i spelkortordning ess, tvåa, trea

123 i spermieordning etta, nolla, nolla

123 i spegelordning tte, åvt, ert

123 i star wars-ordning fyra fem sex

 

Det är förstås fyndigt och underhållande, och UKON utmanar ständigt till (minst) medaljplats i kampen om tronen som landets roligaste poet. Riktigt lika kul har jag ändå inte åt en lång ordföljdslek med orden ”Riktigt hälften av de unga dog” eller dikten som inte gör annat än stampar sitt ”inte” längs boksidan, tills den typ ger upp halvvägs in. Den långa titeldikten bygger ett samhälle, på sitt snillrikt absurda sätt. Och en dröm handlar om drömmar och om filosofen Deleuze. Den är väl så där, om jag ska vara ärlig.

 

Mer rolig och orolig är den avslutande dikten som handlar om en som ständigt blandar ihop Shakespeare och Mozart. Nog låter det som en ovanlig åkomma, och där väcks den bekanta neurosen som ständigt ligger på lur i UKON:s dikter, som visar världen i en förvriden och förtvivlad skrattspegel. Den 8 juli ska han förresten sommarprata, och det finns all anledning att lyssna. Min prognos är att han inte riktigt kommer att uppfylla den mall som verkar ha blivit standardformatet för sommarprat de senaste åren.

 

I de här dikterna visar han prov på sin osvikliga förmåga att tänja på både språket och på innehållet. Den funkar bra som snabb injektion för att kurera något av abstinensen efter den lyckade och helgjutna diktsamlingen från i fjol, men dess korta format tillåter inte riktigt de vilda sprången som var så lätta att hitta där.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar