att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

12 jan. 2012

Som kärlek när den såras

Detta är Torrböle.

Om Anna Wahlgrens dotter har jag inget att säga, som inte har sagts bättre än av exempelvis Jenny Maria i HD, och Sandra Nelson i Expressen. Givetvis finns det ett berättigande med historier som Patrik Sjöbergs: han får andra drabbade att förstå att de inte är ensamma, att de inte ska skuldbelägga sig själva. Och givetvis ska barn ha rätt till bättre föräldrar än fundamentalistiska haverister som har skådat ljuset i en saliggörande metod. Det finns stolligheter i Anna Wahlgrens bok, och det finns några klokheter också, men att tro att allt som står där fungerar på alla barn är så idiotiskt som det kan bli. Att vara lyhörd, att vara konsekvent men samtidigt villig till kompromisser, det är viktigare än att blint följa en lära. Vad som sedan är sant i just Felicia Feldts historia är inte det viktiga: det är så här hon uppfattar sanningen, och alla som har varit medlem i en familj vet att din version inte är den som har monopol på sanningen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar