Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix
Statens
litteraturutredning, ett behändigt dokument på 631 sidor (nej, jag
har inte läst hela), slår återigen fast att läsningen minskar, i
synnerhet bland de unga, och ännu mer i synnerhet bland unga män.
Till bok- och biblioteksmässan i Göteborg vallfärdar dock de
återstående allt mer fridlysta läsarna.
Ur
demografisk synpunkt kan nog hävdas både att medelåldern ter sig
rätt hög, liksom att andelen kvinnor utklassar andelen män. Men
nog finns det utrymme för läsare, och några tecken som inte enbart
väcker farhågor om en olycksbådande framtid för boken och
litteraturen.
Till
exempel att ett seminarium om James Joyce lockar en fullsatt
åhörarsal, trots att det inleds så tidigt att man knappt har
hunnit torka bort sömngruset ur ögonen. Eller på Joyce-språk:
Leopold Bloom har vid det laget den 16 juni 1904 hunnit klappa sin
katt (”Mrkrgnau”), köpa sig en bit njure som han steker till
frukost , och gå på skithuset, i romanen ”Ulysses”, som var
föremålet för diskussionen.
Kritikerna
Jan Gradvall och Sara Danius och översättaren Erik Andersson får
till ett fint samtal om den här romanen, även om jag tycker att
deras entusiasm är en smula för ensidigt översvallande.
Tillsammans med diskussionsledaren Stephen Farran-Lee bildar de ett
slags Team Joyce, medan jag själv tillhör Team Woolf. Men deras råd
att inte vara så himla respektfull inför klassikerna kan jag
helhjärtat ställa upp på: en anledning till att klassikerna är så
slitstarka är att de tål en omild behandling.
Du
kan också glädjas åt att slinka in på övervåningens rum för
poesi och höra enstaka diktrader få fäste, rader som du givetvis
inte förstår för stunden, men som ändå har kraft att plantera
något löftesrikt hos dig. Eller att du kan lyssna när Inger
Johansson läser ur sin översättning av Mircea Cărtărescus
dagbok. Eller köpa den svenska översättningen av Nadezjda
Tolokonnikovas slutplädering i rättegången mot Pussy Riot. Eller
höra när Aftonbladets Natalia Kazmierska kallar den nystartade
litteraturtidskriften Const Literary (P)review för ”en hipp
tidskrift”. Det är väl ändå hoppingivande om litteratur kan bli
”hippt”?
Du
kan också se att de små förlagen konkurrerar med de större på
samma villkor. Åtminstone nästan.
De små förlagen är svårare att hitta, men kontakten är
personligare, och kan resultera i engagerande möten där om du inte
har koll på klockan.
När
du har gått omkring ett slag på mässgolvet efter att ha besökt så
många seminarier som du hinner upptäcker du snart att det är en
slags rundgång mellan författarna. Vänta nu, Jan Guillou, har du
inte sett honom tidigare, både i år och förra gången du var här,
och gången innan?
Jo,
om det ska framläggas någon kritik mot mässan är det väl att den
i år har haft svårt att locka spännande namn. I slutet av augusti
hölls en litteraturfestival i Louisiana i Danmark, med gäster som
Patti Smith, Jonathan Safran Foer, Anne Carson, Alan Hollinghurst och
Jeffrey Eugenides – de tre sistnämnda är samtliga aktuella med
böcker i svensk översättning i höst.
Så
kallade litterära superstjärnor är förstås inte det viktigaste,
men för bokmässans (eventuella) överlevnad krävs det nog att de
kan stoltsera med något mer prominent än – ja, Jan Guillou och
Herman Lindqvist.
Men
trots detta lite sura gnäll lämnar jag spektaklet med en smått
positiv känsla. Även om läsplattor blir allt mer populära känns
det fortfarande avlägset med en mässa utan det där konkreta mötet
mellan läsaren och den fysiska boken. Som Bonniers nyutgåva av
”Ulysses”, en tung pryl som du kan införskaffa och läsa och
skita i att andra kallar det för en svår bok.
(Också
publicerad i Jönköpings-Posten 29/9 2012)
Anledningen till att man ser Jan Guillou hela tiden är att han har fyra lookalikes anställda.
SvaraRaderaMm, tanken har slagit mig också! Det gäller att se dem samtidigt, & ha kameran redo!
SvaraRaderaNågon som twittrade i Jan Guillous namn kom för ett par år sen med det geniala "Om man läser mina böcker ökar man sin attraktionskraft på kvinnor" - det var dock s a s inofficiellt, en pirattweet. :D
SvaraRaderaDu verkar ha någon slags problem med matchingen av rubriker och inlägg - olika rubbbar vandrar iväg; jag har märkt det den senaste veckan. Det här inlägget är rubricerat för Mitch Winehouses bok om sin dotter, föregående anges handla om Yeats. Vilket ju är fel i båda fallen.
På startsidan är rubriken "Min dotter Amy, Mitch Winehouse" - men när man öppnar inlägget här så blir det rätt rubrik.
SvaraRaderaHm, jag har förstått att det har varit bekymmer, men har aldrig sett något sånt själv: men jag har firefox som webb-läsare, och det kan jag rekommendera. Livet blir generellt "lättare" med firefox ...
SvaraRaderaMen jag bytte ju från det gamla blog.se för att det var så fult med reklam och en del andra saker jag var missnöjd med, och jag vet inte om det är värt att byta igen till nåt annat ... Testa i vilket fall firefox.
Citatet från twitter ang. Guillou gäller ju vilken bok som helst, jag tror att en smart kvinna tycker det är attraktivt med en man som har en bok som accessoar.
du och din firefox - är du någon kryptoprsnubbe? din blogg är helt fallerad i ie7 i alla fall - kanske blogspot som temporärt rör om - och jo jag minns när din gamla blogg helt plötsligt liknade en frimärkesbod som precis fångats upp i interneteran.
SvaraRadera