Varje år ges lite drygt fem tusen skönlitterära böcker ut i Sverige. Det är en svårnavigerad terräng, och ger perspektiv på påståendet ”jag har läst allt”. Några – men långt ifrån alla – av dessa böcker återfinns i svensk bokhandels vårkatalog. Nog är det spännande för den som hör till läsarnas skara att sondera utbudet. Om tendensen fortsätter att läsandet minskar har vi inom kort fler böcker än läsare, något som kunde roa den med sinne för ironi.
Vi som då fortfarande roas av läsning, vad kommer vi att kasta oss över i vår? En stillsam gissning blir att vi kommer att tala en del om Sylvia Plath. I höstas utkom Heather Clarkes magnfika biografi Red Comet på engelska, och i vår utkommer Elin Cullheds roman om Plath, Eufori på Wahlström & Widstrand, samt Norstedts återutgivning av Plaths Dagbok och anteckningar. Förhoppningsvis tar vi chansen att prata mindre om poetens självmord och mer om hennes faktiska skrivande, som alltmer verkar höra till 1900-talets mest omistliga litteratur.
Andra svenska romaner att se fram mot kan finnas hos John Ajvide Lindqvist, vars Vänligheten (Ordfront) ser ambitiös ut. Eller Pooneh Rohi, som vann migrantpriset 2019, och äntligen följer upp Araben med en ny roman, Hölje (Ordfront). Även Balsam Karam återkommer efter en uppmärksammad debut, med romanen Singulariteten (Norstedts).
Mest efterlängtad: poeten Aase Berg som utkommer med en autofiktiv roman, En uppblåst liten fittas memoarer (Bonniers). Om det annars ter sig tunnsått med svenska romaner är poesiscenen mer vital, med nya böcker av stjärnorna Malte Persson (Undergången, Bonniers), Johan Jönson (ProponeisiS, Bonniers), Elis Burrau (6 juni och solen, Modernista), Kjell Espmark (Återliv, Norstedts), samt Bella Batistini (Stamina, it-lit). Översatt poesi hittas lättast på mindre förlag som Rámus, som fortsätter sin lysande utgivning av Nobelpristagaren 2020, Louise Glück, med boken Ett byliv.
Av de amerikanska romaner på senare tid som gjort störst intryck på mig återfinns Kiley Reids Vår bästa tid (Bonniers), som på ett originellt och fyndigt sätt diskuterar frågor om rasism och vita privilegier. Lika originellt skriven är danska poeten Asta Olivia Nordenhofs första roman Pengar på fickan (Norstedts), som behandlar branden på fartyget Scandinavian Star 1990. Det är första delen i en planerad serie på sju böcker, så det gäller att hänga med från början.
Från norskt håll utges nya romaner av storstjärnorna Karl Ove Knausgård och Vigdis Hjorth. Morgonstjärnan (Norstedts) är Knausgårds första fiktiva verk sedan Min kamp avslutades för nästan tio år sedan, och är en apokalyptisk roman om morgonstjärnan Lucifer. Givetvis är den 666 sidor lång, och givetvis är den spektakulär. Hjorths Är mor död (Natur & Kultur) fortsätter att utforska de familjeslitningar som hon så framgångsrikt skrev om i Arv och miljö.
Ytterligare översatta romaner att se fram emot finns främst i tyskan Dorothee Elmigers Från sockerfabriken (Nirstedt/Litteratur) och libanesiskan Etel Adnans Sitt Marie Rose (Rámus). Den engelskspråkiga romanen är inte svår att hitta i katalogen, och utöver Reids mästerverk som jag nämnde nyss tycker jag att man bör uppmärksamma den tidigare Nobelpristagaren Kazuo Ishiguros Klara och solen (Wahlströms & Widstrand), som handlar om artificiell intelligens. Den amerikan som borde ha fått Nobelpriset, Don DeLillo, utkommer med Tystnaden (Bonniers). Det är en roman som utspelar sig 2022, och handlar om hur internet slås ut och lamslår det amerikanska samhället.
Under detta corona-år har vi följt presskonferenser med epidemiologen Anders Wallensten. Hans bok Hälsogåtan (Bonnier fakta) handlar dock mer om hälsan i generell mening, och hur vi ska leva sundare. Annars ser jag fram emot boken Kring denna konst (Bonnier fakta), där en av våra mest begåvade konstnärer Stina Wollter släpper in oss i sin ateljé.
Fast allra främst bland fackböckerna hamnar Alva Dahls biografi över Gunnel Vallquist. Bland annat därför att Vallquist förblivit en doldis, mest känd kanske för att ha översatt Prousts På spaning efter den tid som flytt och sitt medlemskap i Svenska Akademien. Slå rot i förvandlingen (Ellerströms) bådar gott också tack vare att Dahl är en så stilsäker författare, både i egenskap av språkvetare med en bok om skiljetecken och en fin prosabok om tro, Längtans flöde.
Ingen kan förstås läsa allt. Men många kan läsa ganska mycket mer än vi annars gör. Och med tanke på att vi lär bli kvar i den ofrivilliga isoleringen under våren är det tur att vi har läsningen. Det råder ingen brist på underlag.
(Också publicerad i Jönköpings-Posten 2/1 2021)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.