att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

13 juni 2012

Emma Leijnse, Godkänt? En reportagebok om svenska skolan


Skolfrågor genererar mycket diskussion, och en ny reportagebok av journalisten Emma Leijnse har förutsättningar att åtminstone hålla liv i den debatten. Man kunde dock önska mer av analys och kritiskt tänkande i boken.

Skolan engagerar. På senare tid har debatten mest handlat om alarmerande negativa resultat i internationella undersökningar, där svenska elever presterar sämre än tidigare.

Något ska göras, och Emma Leijnse skriver i sin reportagebok Godkänt? om några goda exempel, alltså skolor som konstruktivt har försökt åstadkomma förbättring. Ett av hennes exempel handlar om Ribbaskolan i Gränna, som utsetts till modellskola.

Inledningsvis konstaterar hon att ökad segregation är en bidragande faktor i sämre skolresultat. Hon ser det som en återgång till den uppdelning i folkskola och realskola som var en realitet innan enhetsskolan infördes 1949.

Att läsa rapporter från dagens grundskola är oftast nedslående läsning; den här boken utgör inget undantag. Dock finns här några berättelser om framgångsrika försök, som den uppmärksammade skolan Nossebro, som lyckades vända en negativ trend, från ett år till ett annat.

Tyvärr tvingas Leijnse tillämpa förenklingar och grova generaliseringar i sin plädering, där hon också gör sig till en lite väl okritisk förmedlare av skolornas ensidiga kampanjer. De frälsta tillåts tala oemotsagda, utan besvärande följdfrågor.

Då blir det först en obligatorisk svartmålning, och sedan en lite väl tilltagsen förgyllning. Lärare beskrivs ”pumpa ut” läxor, om det gynnar Leijnses agenda att söka andra lösningar – ett kapitel handlar om det bedrägliga med läxor. Ett annat om att lärarundervisningen ska bli bättre. Ett annat om att lärarnas arbetsbörda måste minska. Ett annat om att lärarna ska forska (samtidigt som de arbetar, på tal om minskad arbetsbörda).

Sålunda presenteras också modellskolan, Ribbaskolans experiment i Gränna, där de positiva resultaten blivit över förväntan. Dock nämner Leijnse inte den film som producerats – kan ses på skolans hemsida – där en dramatisk röst talar om ”en skola med dålig självbild och lärare med svagt självförtroende”, innan det frälsande experimentet sjösätts.

Vi som har närmare till skolans verklighet än professorerna i pedagogik har svårt att konvertera till ineffektiva universallösningar. Visst behövs böcker som allvarligt diskuterar skolfrågor, men de konjunkturkänsliga punktinsatser som den beskriver tenderar att få kortvariga effekter. 

(Också publicerad i Jönköpings-Posten 13/6 2012) 

2 kommentarer:

  1. Medan debattörer och pedagoger fortsätter att skriva ner skolans rykte undervisar vi lärare oförtrutet vidare.

    SvaraRadera
  2. Jo, vi har ju en lärarhögskola på gångavstånd från min skola (200 m), men jag ser aldrig röken av pedagogikprofessorerna där. De har inte det minsta intresset av något utbyte.

    SvaraRadera