att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

29 apr. 2019

Skallarna, Mattias Hagberg, Atlas


Inom skräckgenren är det vanligt att man utger sig syssla med upphittade dokument. Så gjorde många gotiska författare, men det förekommer även i senare tiders skräckfilmer som Blair Witch Project och Paranormal Activity. I Mattias Hagbergs roman Skallarna får en före detta framgångsrik författare nys på ett kollegieblock som dokumenterar en expedition i Norra Sverige med det tvivelaktiga syftet att rasbiologiskt fastställa samernas bristande intelligens. Texten är från 1920-talet, och dess författare är fortfarande i livet, under det 90-tal som romanen utspelas.

Hagbergs stora problem är att ungefär halva boken består av den nutida författarens ältande av sin skrivkramp och självvalda ensamhet. Det finns inte heller någon stilistisk skillnad mellan de två författarna, men det motiveras av de övertydliga parallellerna i deras liv. Skräcken då? Nja, när vi väl får ta del av det upphittade gamla manuskriptet består det mest av långrandiga skildringar av skidåkning och en diffus upplösning kalkerad från H.P. Lovecraft, men helt i avsaknad av hans lugubra signatur.

(Också publicerad i Vi 5/19)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar