Isländske
författaren Eiríkur Örn Norðdahl
är för svenska läsare känd som trollkarlen bakom snillrikt roliga romaner som Ondska och Dumhet, men det var faktiskt som poet jag först lärde känna honom
på en fabulös uppläsning på Bokmässans Rum för poesi. Oralorium är dock den första av hans diktsamlingar som översätts
till svenska.
Det är pladdrigt och förtjusande när
Örn Norðdahl skriver sina samhällsdikter om allt ifrån
matvanor till terrordåd, fattigdom, kärlek, litteraturen, AI och fotbolls-EM
2016 där ju Island firade vissa triumfer: ”Lagen, tempo, stolpen, tempo,
straffarna, tempo, Brexit, tempo, barnen som syr bollarna och deras blodiga
fingrar.”
Fast, är det verkligen dikter?
Flera av texterna liknar korta essäer, där han rör sig bekymmersfritt mellan
det förnumstiga och det halsbrytande. Det är känsligt skrivet, med empatin som
ett estetiskt verktyg, och det är gott om välfunna iakttagelser av vår samtid. Då
och då skrattar jag till, men anar också att dessa texter är i behov av
uppläsningens förlösande effekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar