Hon skämdes för sanningen. Lögnen var så mycket anständigare.

We begin to live when we have conceived life as tragedy

2 aug. 2022

Populär Poesi # 53 2022

Sverige har två tidskrifter för dikten. Dels den traditionella Lyrikvännen, som funnits sedan 1954, och dels Populär Poesi, vars inledning härstammar till 2009, där den efter några år som pdf funnits i pappersform sedan 2014. Betyder det att Lyrikvännen beter sig som en däst pensionär och Populär Poesi som en obstinat trettonåring? Knappast. Snarare har på senare år tidskrifterna närmat sig varandra – oklart vilken av dem som stått för den största kursändringen.

 

Numera liknar i vilket fall Populär Poesi sin äldre släkting allt mer. I det nya numret, N° 53, 2022, är temat rymden, som får sin beskärda del i form av spännande essäer, finns åtskilligt material som med minimal ansträngning skulle få plats också i Lyrikvännen. I båda tidskrifterna finns just essäer om poesi, nyskrivna och nyöversatta dikter, samt en recensionsdel. En essä om Sylvia Plath befinner sig exakt mittemellan de två tidskrifterna.

 


Som väntat handlar en av rymdessäerna om Harry Martinsons Aniara, men betydligt mer spännande är Kenneth Lindegrens essä om hur Lotta Lotass roman Tredje flykthastigheten, och hur den är beroende av kosmonauten German Titovs självbiografi. Titov blev nummer två i rymden, efter den mer karismatiskt anpassade hjälten Gagarin. Det är en ögonöppnande essä, och påminner om spännvidden i tidskriften: med cirka 300 läsare hör Lotta Lotass knappast till de författare som kallas ”de populära” (hon passar varken in i Bonniers utgivning eller i Svenska Akademien).

 

Inte heller Else Lasker-Schüler är väl i gängse mening ”populär”, även om det finns visst fog att hävda att hon upplever en renässans på svenska i år. Häromdagen skrev Cecilia Hansson fint om henne i SvD, med anledning av Marie Tomkins översättningsvolym (som jag skrev om här för fyra månader sedan). Påpassligt nog finns här en essä och fyra dikter översatta, en av dem otillgänglig i boken (en gåva för komplettionister). Kopplingen till rymden? Lasker-Schüler skriver om ”människans astronomi”, och de fyra dikterna har klar rymdanknytning:

 

Kom till mig i natten med sjustjärneskor,

svept i kärlek, sent till mitt tält.

Månar stiger ur dammiga himmelsfat.

 

Som två sällsynta djur ska vi kärleksvila

i höga vasstånd bortom denna värld.

 

Numera är alltså Lyrikvännen och Populär Poesi till förvillelse lika. Tvinga mig inte att välja. Men det är symtomatiskt att båda känner sig nödgade att avdramatisera dikten med tilläggen ”vän” och ”populär”. Nog har poesin likt få andra konstformer bevarat sina huggtänder, och nog är de läskunniga i den läsande allmänheten fortfarande en smula rädda för dikten. Med all rätt, givetvis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar