Det norrbottniska
originalet Verner Boström gav ut 23 dikthäften åren 1965-1972, som han sålde
privat. Utifrån ytterst få ord, de flesta knutna till ”tid” och ”lys”, samlar
boken Länder alla dessa dikter,
totalt nästan 300 stycken.
Det erinrar om en
konstnär som ständigt målar samma tavla. I Boströms fall är det som att
dikterna med tiden blir allt mer tillslutna och begränsade, komprimerade till
det nästan identiska: ”Klockan och tiden lys / Lyster och i minnet tid / Tider
ljus och mörker tid / Lyster i tider och tiden”. Denna strof från häftet ”Och
tiden ärer tiden lyser i tiden” kan gälla som representativ för hela samlingen.
Det här låter
vansinnigt, och är det förstås också i viss mån. Men samtidigt förtrollas jag
av ramsornas magi, och tycker att det ibland blir lika suggestivt knapphänt som
Björlings 40-tal, eller lika fulländat formelartat som Jäderlunds 80-tal.
Boström beskriver indirekt en världsåskådning, präglad av ensamhet, gudstro,
och tidens närvaro markerad i poetiskt finslipade kadenser.
(Också publicerad i
Jönköpings-Posten 3/8 2018)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar