6 mars 2011

Döden AB

Sylvia Plath

Döden AB

Två, så klart det är två.

Det verkar så helt naturligt nu -

En som aldrig tittar upp, vars ögon är slutna
I klump, som Blakes.
Som demonstrerar


Födelsemärkena, hans kännetecken -

Ärret från skållhett vatten,
Den nakna
Kondorens ärg.

Jag är rött kött. Hans näbb

Smäller åt sidan: jag är inte riktigt hans ännu.

Han säger att jag tar dåliga bilder.

Han säger hur söta

Barnen är i islådan

På sjukhuset, en enkel


Krage i nacken
,
Sedan plisseringen av deras joniska

Dödsklänningar.

Sedan två små fötter.
Han varken ler eller röker.


Den andra gör det,
Med sitt långa hår berömmande.

Djävel

Runkar sin glans,

Han vill bli älskad.


Jag upprörs inte.

Frosten skapar en blomma,

Gryningen skapar en stjärna,

Dödsklämtningen,
Dödsklämtningen.


Någon är det slut med.

Övers. B.K. 6/3 2011.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.