att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

10 okt. 2016

Duvornas tunnel, John le Carré, översättning Klas Östergren, Bonniers


Inte ens ett år har gått sedan Adam Sismans efterlängtade biografi om John le Carré förrän David Cornwall, som han egentligen heter, ger ut sin ännu mer efterlängtade självbiografi. Inledningsvis berättar han om glädjen i att skriva – en överflödig upplysning, då hela boken vittnar om den munterhet skrivandet skänker honom. Som anställd i den brittiska underrättelseverksamheten hamnar han mitt i den politiska smeten, påfallande ofta råkar han bara vara närvarande vid avgörande och äventyrliga situationer. Allt skildrat med en typiskt brittisk självdistans, med dämpad humor som lämnar stort utrymme åt underdriften. Slagkraftigt skrivet, effektivt och otvunget.  

Med en viktig brasklapp att han inte tar ansvar för att det här är den absoluta sanningen. Bokens starkaste kapitel skildrar fadern, en ökänd bedragare, där le Carré jämför sina egna insatser som romanförfattare med faderns mångahanda kriminella aktiviteter. Vem har bluffat mest? frågar han sig. Krävs det då gedigna förkunskaper om le Carrés romaner för att ha behållning av boken? Inte det minsta. Det räcker gott med nyfikenhet på ett fängslande människoliv, för att inte tala om intresse för en briljant stilist på oerhört gott berättarhumör.

(Också publicerad i Vi 10/2016)

3 kommentarer: