att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

27 sep. 2011

(Zola) Jesus Egg That Wept


I The Sunday Times söndagsbilaga (25/9) intervjuar Dan Cairn Nika Roza Danilova, eller Zola Jesus som hon rätteligen bör kallas, inför hennes tredje skiva, "Conatus". Han påpekar hur hennes röst fungerar som ett instrument i sångerna, och jämför med Siouxisie Sioux, Kate Bush och Liz Fraser - ja, även om låttitlar som "Ixode", "Hikikomori" och "Lick The Palm Of The Burning Handshake" kunde tillhöra Cocteau Twins, och även om "Seekir" kunde spelas följd av "Running Up That Hill" av en fantasifull DJ (om det funnits sådana), kan jag bara tycka att hon undantagsvis når upp till Siouxsies farligt subversiva klanger. Men ändå är "Conatus" ett steg vidare från den mer introverta "Stridulum", och snarare än de tre uppräknade storheterna tänker jag på hur Danielle Dax lät på sina första EPs och LPs, ("Jesus Egg That Wept", till exempel): en knasboll som sedan kapades av skivbolagsskurkar för att göra två avväpnade popskivor och sedan förpassades till oförlåtlig glömska. Danilova/Jesus är bara 22, och borde rimligen ha mycket mer att ge: "Conatus" är en skiva som mest pekar ut en färdriktning, som om det finns en talang här som inte får blomma ut och förlösas. Låtarna blir inte tillräckligt skruvade, utan det återhållsamma får sista ordet. Hon har en av de minst utnyttjade rösterna jag har hört: hör bara "In Your Nature", en röst som hela tiden hotar att ta över hela melodin, hotar att bli ännu mer påträngande, men hålls tillbaka hela tiden. Nog finns här ändå tillräckligt med snygga melodier för att mitt 80-talshjärta ska banka i takt med de dystra trummorna i flera av låtarna. Om du är nyfiken på hur "Seekir" låter finns den här:

1 kommentar:

  1. den här tjejen har en stor mode och hennes hår är så vacker färg

    SvaraRadera