Jesper Svenbro har
fyllt 73 år, men är kvar i elevstadiet. Det ska vi vara tacksamma för, när han
nyfiket fortsätter skärskåda Sapfo. För två år sedan utkom hans samlade studier kring denna antika stjärna, och i höst utkommer Namnet på Sapfos dotter.
Här finns nio
examensuppgifter, lekfullt men kultiverat hanterade i dikter som växlar mellan
prosaiska redogörelser och bundna versmått. Resonemang från nutiden bryts mot
antikt stoff. Är det nördigt? Ja. Är det njutbart? Oh ja!
”En meteor / är
Sapfos namn, ogenomträngligt, / främmande. Om vi vill veta något om Sapfo, /
har vi mer att hämta i det epitet / som sammanfattar hennes bedrift, – / i det
epitet / hennes dotter Kléis gavs att
bära som namn.”
Att läsa Svenbro
ger ett incitament: så här ska den egentliga läsningen se ut. Nämligen: bort
med slarvet, och fram med luppen, fram med tålamodet, och rikta blicken på den
klargörande detaljen. Det finns många anledningar att läsa; att göra det för
att bilda sig hör definitivt inte till de sämsta av dem.
(Också publicerad i
Jönköpings-Posten 24/11 2017)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.