att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

28 jan. 2015

Över gränsen och andra erotiska noveller, Carl-Michael Edenborg


När jag var yngre var jag ett stort fan av Stephen King. Jag fick en lista publicerad i Aftonbladets nöjesbilaga med mina 25 favoritböcker av King, och jag läste givetvis alla intervjuer som gjordes med honom, men det enda jag minns av dem nu är att han brukade berätta att han ofta fick frågan om han skriver naken.

Nej, det här är inte ett sätt av mig att berätta att jag brukar skriva naken: jag är en anständig person. Så pryd att jag blundar när jag duschar. Nu har jag ändå läst Carl-Michael Edenborgs nya bok Över gränsen och andra erotiska noveller (XSTORY/Lind & Co). Naken? Nnn … ja … njä … men av en viss anledning skriver jag den här texten naken, eller, ja, delvis naken.


Skillnaden mellan pornografi och erotik kan säkert någon (annan) utreda bättre än jag, men Edenborg väljer att berätta i sitt efterord att han inledde sin bana som författare genom att skriva anonyma porrnoveller till det som då hette herrtidningar. Är då det här erotik – den förfinade pornografin? Kanske.

Vi känner till den icke-anonyme Edenborg som Vertigos förläggare, men också som författare till två svindlande bra romaner – Mitt grymma öde och Alkemistens dotter, samt en och annan pseudonym i Vertigos uppställning (i den här boken finns en redigerad Gunnar Blå-novell med, till exempel). Här finns också ett extra kapitel till just Alkemistens dotter, som skildrar Andreas och Rebis sexuella äventyr. Alltså skriver han fan fiction till sig själv. Först undrar jag om det är en anakronism när Rebis föreställer sig vara Andreas glass, men det är säkert historiskt belagt – dessutom blir det en lustig antydan om vaniljsex, något som präglar stora delar av innehållet i dessa noveller. (Varför heter det vaniljsex? Är det, liksom så mycket annat, Norman Mailers fel? När han 1973 skrev sin bok om Marilyn Monroe, och visade att hennes sexuella dragningskraft bestod i att hon implicit skänkte män löftet att medan det var riskabelt och krävande att ha sex med sina flickvänner skulle det tillsammans med henne vara lika ofarligt som att äta glass.)

Edenborg tar med sig sin munterhet i dessa tretton noveller. Risken är väl att det roliga tar över – dock hintar några av novellerna mot det otäcka, och vi hittar till och med en mörk figur i ett hörn, något monstruöst som verkar ha huserat där sedan Lovecraft skrev sina lugubra alster. Ett ont varsel finns inplanterat lite här och där, med en gnutta ångest, och det är nog en nödvändig ingrediens, då det annars hotar att bli väl mycket gullig klädfetischism, med väl många knästrumpor och andra attiraljer som ska röjas undan. Inte heller blir det mycket till variation, då liknelser upprepas, och kanske överanvänds bilden av kattungens lapande tungspets mot – ja, ni fattar.

Ändå: det är fantasin som får sista ordet, och novellerna visar tydligt fantasins viktiga funktion, både för litteraturen och för den tematik som gestaltas i just dessa noveller. Genren i sig bygger annars på upprepningen, och förloppet är det väntade, liksom längden på en genomsnittlig sexnovell (ca tio sidor). Mest rolig är väl den om fotbollslaget som får besök av en kvinna med digert uppsåt: rolig för att den tar ut svängarna både mot det fantastiska och det realistiska. Lagets repliker är exakt avlyssnade, men kvinnans plan är helt uppåt omklädningsrumsväggarna. Ett möte mellan gladporren och skräckporren, helt enkelt.

Ska man försöka hitta något gemensamt tema blir det transcendensen, där erotiken används som metod för att lyfta individen mot en höjd som måste betecknas som salighet. Och det krävdes i det icke så skarpslipade landet Sverige den frommaste av personer – Emilia Fogelklou – för att upptäcka kopplingen mellan Georges Bataille och religionen, att de är ute i samma ärende. Ett ärende som Edenborg skriver vidare på, i en tradition som går att upptäcka för den som … ja, inte bara läste Stephen King i sin ungdom, måhända.  

Man föreställer sig att Edenborg inlett sitt arbete med att göra en tankekarta som inkluderar allt, och nog finns här en provkarta på det mesta en kan önska sig, och något utöver det (som incest): ”Det finns inga regler. Det finns bara kaos och meningslöshet”, som systern säger till sin bror innan de – ja, ni fattar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar