att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

21 feb. 2017

Chow Chow, Anna Hallberg, Bonniers



Med sina nya dikter visar Anna Hallberg att bra poesi kan vara både elitistisk och folklig. Det är en provkarta på olika slags dikt, ett hus som inrymmer både våldsam och ljuv musik.

Att läsa Anna Hallbergs nya diktsamling Chow Chow är som att röra sig i ett hus där vardera rum erbjuder ny atmosfär. Det kan vara formmässigt sträng dikt, som åtta ortodoxa sonetter och fyra dikter i det stiliga ottave rime-formatet – eller helt anarkistisk dikt med orden spatiöst utskrivna på boksidan.


Hallbergs förra bok Ljusgrönt och aska var originell och djupt berörande, men fick inte den uppmärksamhet den förtjänade. Chow Chow är en slags fortsättning på både den och Hallbergs tidigare böcker. Hon skriver om vapen, om våld, om skador.

Här finns en provkarta på hur dikt kan se ut. Jag anar att de flesta skulle karakterisera det här som svårt eller djupt, rentav elitistiskt. Men sonetterna utgår från ren populärkultur, åtta kvinnliga artister, bland andra Silvana Imam, Lykke Li och Beatrice Eli. De olika dikterna låter verkligen som artisterna själva.  

Tidigare har jag jämfört Hallberg med konstnären Francis Bacons förvrängda, vanställda porträtt. Att hon utsätter språket för något liknande. Man kan också jämföra med minimalistisk popmusik av Massive Attack och The xx. Även hos Hallberg finns ”ett syskonhjärta / i basen, trummorna och slingorna”. Med lite god vilja inbillar jag mig nya tonlägen i de rum hon möblerar i den här boken.

Poängen är att det är en poesi som inte liknar annan poesi. Den är fortsatt excentrisk, och befinner sig i ständig rastlös rörelse. Är det svårläst? Nja, mer en fråga om att öva sig i ett nytt sätt att förhålla sig till världen. Ett förhållningssätt som är präglat av lika mycket skörhet som styrka.

Även om våldet dominerar finns också närheten till en slags ömhet som förstås kommer att förbli viktig. Även om tillståndet för världen förvärras måste vi påminna oss om att det går att hitta exempel på godhet. Hos Hallberg exempelvis i några oerhört vackra ögonblicksrader: ”om det gick att / värma in / andedräkt i huden / hålla njurarna och levern / tända solen innanför dina revben / försiktigt som septemberljus”.

(Också publicerad i Jönköpings-Posten 21/2 2017)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar