 |
| Electra Hellman som Hedda på Dramaten 2016 |
Hon blir en ny
sorts kvinna – hon som vägrar självuppoffringen.
Hennes självmord kan tolkas som en symbolisk fullbordan som bekräftar kvinnans
öde på 1800-talet, att upphöra som individ när hon fullgjort sina
äktenskapliga plikter. Det är så man ska uppfatta Heddas äckel inför sin
omgivning, något som starkast kommer till uttryck i förhållande till tant
Julianes curlande för det vuxna barnet Tesman. Att Hedda säger nej till
familjen kan handla om att hon vill slippa dela moderns öde: att bli en suddig figur
i marginalen. Däri ligger också motståndet mot att överge faderns namn: hon är
mentalt kvar i ogift ställning och vägrar acceptera äktenskapets
premisser och konsekvenser. Naturligtvis förnekar hon graviditeten, liksom hon
förnekar allt smek under smekmånaden, och bestrider därmed de övertydliga
sexuella anspelningar Tesman sprider omkring sig.
Jag har skrivit en understreckare som handlar om en ny bok om Henrik Ibsens Hedda Gabler. Hela texten finns här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.