Li Berlin, Thomas Brunell, Ellips

Finlandssvenska poeten Thomas Brunells åttonde diktsamling Li Berlin utspelar sig i Berlin, och består dels av korta lyriska dikter och dels av korta prosadikter. En berättelse utspelar sig, där diktjagets följeslagare heter Li, som blir en förvandlingskonstnär – till hälften kvinna, till hälften en medicin (Litium).

Originellt nog är många av dikterna översatta till tyska (av Peter Lüttge), och tyskan infiltrerar också de svenskspråkiga dikterna. Det är snyggt gjort, och ökar närvarokänslan, och motiverar Berlin som staden där det hela utspelar sig. En stad där spår finns från världskriget, från det kalla krigets mur, men även från Bertold Brecht, Nelly Sachs, och David Bowie. Brunell låter på ett passande sätt sina dikter bokstavligen vittra sönder, likt staden.

Det här är en anmärkningsvärd bok, en poetisk guidebok som även låter Berlin bli en samlingspunkt för vår tids flyktingproblematik: ”Barnet flyr längs den svarta gatan / till ekot av sina steg, försummat utnyttjat rivet. / Tid passerar, också i drömmen är hon borta, / mötet en flämtande stormlykta i Europa.”