att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

6 dec. 2013

Den utan förbehåll lysande norska tidskriften

När jag läste J.M. Coetzee för drygt tio år sedan fann jag alltid lika stor anledning att gilla honom som att avfärda honom. Mest gillade jag nog de självbiografiska - de inte utan förbehåll självbiografiska - Youth och Boyhood, medan romanerna, fiktionen, tycktes mig stillastående och statisk. Ändå har jag ju fortsatt läsa honom, och när norska tidskriften Bokvennen Litterrært Magasin nu har ett temanummer med Coetzee på omslaget, då kan jag inte låta bli att bli intresserad.

Henrik Lawrence Keeler guidar genom Coetzees skönlitteratur, och jag märker att jag varit snål i min bedömning, för jag hittar flera böcker som jag läst med stor behållning, som nästan bara råkar vara skrivna av den här beskedlige författaren. Den med förbehåll beskedlige författaren ... En helt nyskriven novell publiceras i norsk översättning, "Den gamle kvinnen og kattene", med bekanta Elizabeth Costello som huvudperson.

Men numret har också Sara Stridsbergs permanenta spalt (tyvärr recyclade hon en stor del av just den här texten i en DN-artikel härom veckan, men det är ju bara jag som lider av det), en kort presentation av Svetlana Aleksijevitj, en novell av den spännande schweiziskan Dorothee Elmiger, en artikel om hur autistiska barn skildrats i norska böcker de senaste decennierna - givetvis med några svenska exempel, däribland Gunilla Bergströms böcker från 80-talet, två stycken som jag inte ens kände till.

Och icke minst en fin essä om Auden. På tal om att minnas saker: för drygt tjugo år sedan hörde jag Joseph Brodsky i ett radioprogram utse Auden till 1900-talets största tänkare, något Hedda Lingaas Fossum påminner om i sin text. Hon citerar Auden flitigt, och jag får genast ingivelsen att återge alla dessa briljanta tankar som är så briljant formulerade:
"Uncertain and afraid / As the clever hopes expire / Of a low, dishonest decade";
"Each language pours its vain / Competitive excuse: / But who can live for long / In an euphoric dream";
"Though heart fears all heart cries for, rebuffs with mortal beat / Skyfall, the legs sucked under, adder's bite";
"The stars are dead; the animals will not look: / We are left alone with our day, and the time is short and History to the defeated / May say Alas but cannot help or pardon";
"Always afraid to say more than it meant".


Här klagas det på att Auden är alldeles för sparsamt uppmärksammad i Norge: detsamma gäller för svenska förhållanden. Av alla engelskspråkiga poeter är han nog den som är i störst behov av att bli ordentligt presenterad på svenska - om det inte går, ta Philip Larkin.

2 kommentarer:

  1. Att Auden och Larkin inte är flitigt översatta beror säkerligen på att de är sanna språkekvilibrister och nästan alltid skriver elegant helrimmad vers. /AMV

    SvaraRadera
  2. Jo, jag har tänkt på det. Men det har gjorts rätt bra metriska versioner av Yeats på senare tid.

    SvaraRadera