att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

27 aug. 2011

Handfallet

Min handstil har förvärrats på senare år. Inte för att jag hade något lysande utgångsläge. Det är ett ras, och jag blir deprimerad när jag vanmäktig följer hur pennan rör sig mot ett allt darrigare resultat. Delvis kan det bero på att jag skriver allt mindre för hand, och när jag väl gör det är det som att handen glömt vilka rörelser som ska utföras. Men jag tror att det snarare beror på skam över den barnsliga handstil som jag fick lära mig i skolan. Karl-Ove Knausgård säger i första delen av Min kamp att alla hans jämnåriga har en barnslig handstil (han är ett år yngre än jag). Hela mitt skrivande för hand har handlat om att utrota den där ursprungliga barnsligheten, en skam över att det ser så fjantigt ut, dessa inlärda bokstäver, på gränsen till tryckbokstäver, eftersom skrivstilen då befann sig i onåd. Därför har jag alltid skrivit på trots mot den inlärda stilen, som har legat under mitt skrivande, som ett ondsint spöke som jag aldrig velat väcka till liv. Det har varit som att meddela sig på ett främmande språk: i bakhuvudet lurar alltid det egna språket med sina lömska fällor, och allt har skrivits med vissheten att det inte är min egentliga handstil. I en anteckning påpekar Imre Kertész att en människas handstil förändras i samma utsträckning som ansiktet, en tanke som jag betvivlar och vill bestrida. Min handstil må förändras, men den har hela tiden var ett exempel på ett förvärvat skrivande, att jag har tvingat bort den inlärda stilen till förmån för en halvmesyr. Jag skriver för att undkomma att reduceras till barnet: tacka fan för att det blir oläsligt då.

7 kommentarer:

  1. Tror aldrig någonsin jag till mer än 25 % lyckats tyda en lärares handstil!

    SvaraRadera
  2. .. Söndagstips (en bit från handstil.. )
    Peter Wolodarski i DN idag och Göran Skytte SVD.

    SvaraRadera
  3. Grr, jag fick ingen DN idag, och Skytte i Svd, is enough never enough???
    Fast, nu vet du varför, IB-student, att det bara blir sämre & sämre med tiden.

    SvaraRadera
  4. Enough is never enough och enerverande.

    SvaraRadera
  5. Jag är ledsen, käre Björn, men det du kallar en ”barnslig” handstil, som du fick lära dig i skolan, är intet annat än en grundversion av italiensk humanistkursiv från renässansen (exempel: http://www.blog.druckerey.de/images/198.jpg) — medan det du kallar ”skrivstil” är engelsk kopparstickstil från slutet av 1700-talet (exempel: http://www.wedding-calligraphy.co.uk/images/styles/reversed%20copperplate.jpg).
     
    Renässanskursiven är förstås minst lika mycket ”skrivstil” som den engelska kopparstickstilen, ja, egentligen mer skrivstil, eftersom den är till för att skrivas och kan skrivas med penna; kopparstickstilen däremot låter sig bäst utföras med gravstickel. Egentligen kan bara en skicklig konstnär, med mycken möda, lära sig skriva den tillfredsställande med penna. Men den passar förstås, även rent kronologiskt, den som omhuldar gotik och skräckromantik.
     
    Tidskriften Språk hade en synnerligen usel och medvetet felvinklad artikel om det så missuppfattade ämnet skrivundervisning i Sverige häromåret, där författaren genom skevt faktaurval fick det att framstå som om cancellarescan med inspiration från Arrighis La Operina vore konstruerad av någon DDR-influerad byråkrat på Skolöverstyrelsen på 1970-talet – trots att grundstilens upphovsman, kalligrafen Kerstin Anckers (som f.ö. textade diplomen till nobelpristagarna i litteratur 1962–1989) blev intervjuad i artikeln (men hennes yttrande togs förstås ur sitt sammanhang för att kunna tolkas med en annan innebörd än hennes avsedda).
     
    Jag tror aldrig vi diskuterade skrift i Bollnäs.

    SvaraRadera
  6. Äsch, Språktidningen heter ju tidskriften!
     
    Anledningen till att humanistskriftreformen misslyckades i Sverige (i motsats till i andra länder) var förstås att de arma grundskollärarna inte fick övlig fortbildning för sin uppgift. De tycks varken ha fått veta hur de skulle lära ut den klassiska stilen eller vad det egentligen var för bokstavsformer. Många lärare verkar inte ha förstått att det rörde sig om en 500 år gammal skrift, utan snarare ha trott att det var frågan om något slags datorgenererade bokstäver. Jag har hört människor på fullt allvar föra fram uppfattningen att skriften infördes för att staten i framtiden skulle kunna OCR-tolka var medborgarna skrev.

    SvaraRadera
  7. Magnus! Gud ... eller nåt ... (Så här går det när man inte har fb ...)
    Ja, det här skulle Knausgård ha vetat ... Och jag!
    I vilket fall, det finns ju något här, för när jag kollar hur mina jämnåriga skriver ser det barnsligt ut.
    För övrigt finns det alltid anledning att misstro Språktidningen, eller språkvetar överhuvudtaget. Människor med för många käpphästar, helt enkelt.

    Nåja, problemet lär vara ur vägen, eller snart, då väl knappast någon skriver för hand längre. Ja, det skulle vara lärare då, även om politikerna vill att alla mina kommentarer ska utföras på nätet, på lärplattformer. Helst ska jag aldrig lämna skärmen, fick de som de ville.

    SvaraRadera