De två senaste utgåvorna i förlaget Ariels bokserie Gotlandssamtal – med inriktning på ämnen som berör det nutida Ryssland – har precis anlänt från tryckeriet. Författarna är denna gång av nödvändighet anonyma. Ett av häftena tar upp vilket motstånd som är möjligt efter den fullskaliga invasionen i Ukraina, och det andra tar upp krigets koppling till feminism.
På grund av censuren har författarna och initiativtagarna tvingats till anonymitet. Nej till k****t! är därför skriven av **** *******. Asteriskerna saknar inte koppling till verklighetens Ryssland, där det inte går att framföra kritik i eget namn. Det är värt att tänka på när vi i det trygga Sverige ifrågasätter varför inte fler protesterar mot Putin. Som författaren – en Moskvabo som sammanställt sin skrift sommaren 2023 – intygar, har det ända sedan kriget första dag förekommit motstånd, inte minst i de enmansdemonstrationer med plakat, där den protesterande riskerar åtskilligt.
Vad kan då den enskilde individen göra? Inte mycket, skulle ett kort svar lyda. Protesterna har knappast hejdat den ryska krigsmaskinen. Men den viktigaste frågan är inte hur situationen ser ut nu, december 2023, utan hur den ser ut fem år framåt i tiden – eller tio år framåt. I den mån det finns hopp för Ryssland gestaltas det i det motstånd som ******* beskriver.
Ett krig föder många paradoxer. Författaren visar också att emedan ordet ”krig” är förbjudet att yttra hindrar det inte att domstolarna kan åberopa krigslagar i sina domar, som därmed drabbar den anklagade hårdare. ******* har tidigare i år utkommit med en bok som i svensk översättning skulle heta Fascisterna har ont om färg, och det här är en slags kortversion av den. Titeln härrör från den uppenbarligen sanna historien om ett slagord som målades på en husvägg, och som fastighetsskötarna inte kunde måla över eftersom de ironiskt nog saknade färg. Ett krig föder många svarta skämt, kunde man tillägga.
I det här häftet visas något av det som står på spel i Ryssland just nu. ******* berättar om lagparagrafer, om hur Orwells nyspråk har aktualiserats inte minst i det bannlysta ordet ”krig”. Den som bär ett plakat med tre asterisker följt av fem – *** ***** – indirekt anspelar på ”Net vojne” (Nej till kriget). På samma sätt som svordomar och vulgärt språk förstärks av censurerande asterisker (”k*k” och ”f****a” är starkare ord än ”kuk” och ”fitta”) kan det ryska uppfinningsrika motståndet arbeta med att skapa chiffer med de saknade bokstäverna. Då blir ”vo**a” ett ord som de kan hävda syftar på ”vobla”, ordet för mört – och vips översvämmades stadsbilden av illustrationer av mörtar.
Det andra häftet heter Kriget börjar i hemmet, och är skrivet av Feministiska antikrigsmotståndsrörelsen. De bidrar med en presentation av sin verksamhet, ett manifest, samt ett tacktal när de tidigare i år emottog ett fredspris i Aachen. Rörelsen bildades 25 februari 2022 och förkortas till FAS på ryska (Feministskoje antivojennoje soprotivlenije), men alltså FAM på svenska – det finns förgreningar i 25 europeiska länder, däribland Sverige.
De förefaller vara välorganiserade aktivister, som ger hjälp och bistånd åt de drabbade i Ukraina. Nästan uteslutande sker arbetet i det tysta och fördolda, med hänsyn till repressalierna. Därför framträdde de i masker när de tog emot priset i Aachen, till exempel. De har helt klart valt det som med ett berömt Bibelställe kallas ”den goda kampen”. Att det sker som ett osynligt arbete gör det desto mer vällovligt, och visar att det är något annat än de ryggradsreflexer som dikterar hur vi tar ställning i sociala medier.
Det feministiska består i att kriget vill återföra de traditionella könsstereotypa värderingarna, där kvinnan ska kedjas vid en spis som tillverkades på 50-talet. Att kriget börjar i hemmet må låta som en drastisk slutsats, men FAM har en klar poäng: ”Kriget börjar i hemmet, och det måste också sluta i hemmet, för kriget livnär sig på våldet i vårt samhälle. Därför är feminismen en oundgänglig del av krigsmotståndet.”
Kriget föder också mycket sexuellt våld. Ur manifestet kan vi läsa: ”Feminismen förespråkar en samhällsutveckling som syftar till att hjälpa utsatta grupper och skapa en större mångfald av möjligheter och framtidsutsikter. Den verkar också för minskat våld i samhället och för fredlig samexistens mellan människor.” De här två pamfletterna är en bra påbyggnadskurs för den som vill sätta sig in i vad som sker i Ryssland just nu, men onekligen ger de också ett visst hopp om att ett framtida Ryssland kan välja andra vägar än de nuvarande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar