Fyrbåken, Thomas Larsson, Nirstedt/Litteratur

Efter att ha gett ut ett par romaner i början av 80-talet återkommer Thomas Larsson nu med Fyrbåken. Kring huvudpersonen Torbjörn vävs en ambitiös och stundtals tålamodsprövande berättelse där fokus ligger på hustrun Kattis, död sedan elva år, och hennes fruktansvärda uppväxt. Ute på en ö i Stockholms skärgård firas midsommar tillsammans med deras barn, nu i de övre tonåren. Öns historia inkluderar en annan familj, fyrvaktare sedan 1700-talet. 

Det är svårt att komma överens med den här romanens korta meningsbyggnad, benägenheten att upprepa banala reflektioner, liksom de nitiska rapporteringarna av exakta datum och klockslag. Eller för den delen onödiga referat av böcker skrivna av Tove Jansson, August Strindberg och Joan Didion. Men när Larsson berättar om Kattis och de tunga erfarenheter hon bär på öppnar sig en potentiellt lysande roman, så det känns som en felprioritering att inte ta till vara den och i stället ägna så mycket utrymme åt stackars Torbjörns sävliga och livlösa dokumenterande av sin tristess.

(Också publicerad i Vi, 4/20)