Dälden där de blommar, Jonas Gren, 10TAL Bok

Den svenska naturlyriken har stolta anor, och Jonas Gren har med sina senaste böcker skrivit in sig i en tradition som inrymmer Bruno K. Öijers elegiska, Ann Jäderlunds prunkande, och Harry Martinsons jordnära lyrik. I Dälden där de blommar beskrivs människans allt djupare ekologiska fotavtryck, gestaltad i sommarens skogsbränder. På boksidorna gör sig naturen påmind med tryckta blad, växter, flygande pollen …

Gren beskriver rakt på sak en blommande värld som inte ska tas för given, med ett tilltal som är så försynt att det lätt kunde misstas för likgiltighet, men det är svårt att tänka sig en viktigare diktsamling i år, eller för den delen en vackrare. Hans alternativ är en större respekt, ett förhållningssätt som ser naturen mindre som en retreat eller något att utnyttja, och mer som något vi behöver agera tillsammans med: ”jag vill leva i en provins / som tillåter tiden / som fjolårsgräs / flätat / med tusenårigt / gräs”. När naturen gör uppror är det väl på tiden att vi äntligen fattar att stora förändringar krävs.    

(Också publicerad i Jönköpings-Posten 23/11 2018)