"Lyriken klargör det dunkla och fördunklar det klara" (Marina Tsvetajeva)

Nyligen hade jag en högst angelägen och intensiv debatt med fysikläraren A om poesi, där jag hade gett honom ett av Ann Jäderlunds fragment, att reagera på, vilket han gjorde, och i själva verket har vi grunnat och gruffat i flera veckor, tills han gav en replik, som jag tyckte innehöll tankegångar från Ekelöf,

Har jag något fragment som är vackert att se från en sida
vet jag att vända den sidan mot väggen, som en svartsjuk
Den som verkligen ser, ser bara det han är utan

Dikter har en förmåga att väcka tankar, och när man väl har upptäckt detta skapas en livslång lojalitet. Jag läser Lyrikvännens temanummer (1/11) om Marina Tsvetajeva, med fina texter av kännare som Annika Bäckström och Bengt Samuelsson, och en fin essä om svårigheterna, av Tora Lane, bland annat. Svårt? Viktigt! Avgörande!