Genom dörren föreföll kollegans röst behäftad med en obestämd glidning i ändelserna, som släpptes utan att fästa den betydelsebärande sista intonerande delen av satsen vid en tydlig punkt, liksom en vokal motsvarighet till blickens knappt märkbara irrande.
Magnus Dahlström, Spådom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar