Kromosomparken, Jonas Gren, Weyler

Ella jobbar på en infrielsehubb i norrländska Ödsele. Man tillverkar reflektorer som ska bromsa temperaturhöjningar. Man skickar upp spindlar i atmosfären i samma syfte. Motståndare mobiliserar sig under namnet HOME (Hands Off Mother Earth). Jonas Grens första roman Kromosomparken tecknar ett framtida Sverige med stark tonvikt på ny teknologi. Det som är bekant är människans strävan – alltid lika löjeväckande och otillräcklig.

 

Som väntat är det här en mycket påhittig, konstruktiv och innovativ roman, och Gren håller uppe ångan på ett berömvärt sätt. Ändå blir det en smula pladdrigt och plottrigt, och det är inte helt lätt att bli klok på vilken väg intrigen ska ta. Om bara hälften av förutsättningarna hade tagits till vara hade det blivit en fantastisk roman, men alla experiment behöver inte falla väl ut för att man ska vilja ta del av resultatet. Fiktion som går debattartikelns ärende får lätt didaktiska drag, men efter att ha läst ett stort antal dystopier med olycklig utgång blir det ändå ett slags befriande att äntligen få läsa denna optimistiska roman.

 

(Också publicerad i Vi 8/22)