Essä nr 11-12; Lyrikvännen nr 5-6 2021; 20TAL #4-5 2021

Tre nya nummer av några av de mest bemärkta kulturtidskrifterna har anlänt. Vad har de gemensamt? En handlar om litteraturkritik, en om antiken, en om klimatfrågan. Tre disparata ämnen, kan tyckas. Men nog finns det beröringspunkter för den som bryr sig om att söka efter sådana.

 

Essä har som framgångsrecept den lika enkla som snillrika metoden att låta en äldre essä omges av olika kommenterande essäer. När de tar sig an den unika stjärnan Thomas Thorilds litteraturkritiska appell ”En critik öfver critiker” sker det generöst nog med ett dubbelnummer, där den ordinarie uppställningen med fyra namn ökas till åtta texter, däribland sensationellt nog Björn Ranelid. Vår tids Thorild, skulle man kunna säga. Hans bidrag är ovanligt nedtonat, men svamligheten består.

 

Annars finns allt från Lina Samuelssons pedagogiska historiska överblick av litteraturkritiken till Maxim Grigorievs polemiska stridsskrift, och en del däremellan, som Rebecka Kärdes koppling mellan Thorild och Lessing. Mest fastnar jag för konstkritikern Helen Korpak, som aktiverar en jämförelse med Valerie Solanas SCUM manifest, och landar i Thorilds vackra hyllning av svagheten:

 

Och om jag i lifvet ej hade känt alt detta i sin lilla fattiga enfald både vackra och heliga; så skulle hälften af min själ nu varit blind och kall; så skulle jag också aldrig känt den gudomliga höga åtrå att skydda svagheten, denna åtrå, min Herre, som är det enda mänskliga hos människan, och som en gång öfveralt på jorden skall störta Våldet.

 

Kärde är aktiv också i Lyrikvännens antiknummer, som är ytterst välkommet och fullmatat. Även det ett dubbelnummer, bör tilläggas, något som blivit kutym på senare år. Kärde bidrar med några dikter som utgår från fragment av komediförfattaren Alexis (ingen koppling till artisten Petter). Malte Persson skriver om återförtrollning modell Schiller, och en översättning av dennes dikt ”Greklands gudar”.

Är inte Jesper Svenbro med, undrar ni? Jo, han har med en dikt, och bland allt annat material – essäer och dikter samsas på ett fruktbart rörigt sätt – vill jag särskilt rekommendera Matilda Amundsen Bergströms essä om Sapfos inflytande på kommande författare, från Louise Labé, Renée Vivien och H.D. till de samtida Anne Carson och Mette Moestrup. Och kritiksektionen har den goda smaken att pricka in tre av debutanterna som vi nominerade till Borås Tidnings debutantpris i tisdags: Ali Derwish, Aya Kanbar och Sofia Dahlén.

 

20TAL har ett nummer med ”klimatvisioner” som tema, som får mig att erinra att de för inte länge sedan, när de hette 10TAL, hade ”klimatvrede” som tema. Även denna gång är perspektivet nordiskt, men de går från förlamande insikter mot mer bärande idéer. Även här finns dikter och essäer som samsas lite kors och tvärs. Bland dikterna finns norska Casper André Lugg och danska Nanna Storr-Hansen och Andreas Vermehren Holm – alla översatta av Ann Jäderlund, något som får åtminstone Lugg och Storr-Hansen att låta ganska jäderlundskt, men jag antar att det är helt på sin plats.

 

Och ja, även detta är ett dubbelnummer – se där, klentrogna som trodde att det skulle vara svårt att hitta något som förenar dessa tidskrifter. Sofia Roberg, som nyligen färdigställt sin avhandling om Inger Christensen återlanserar bland andra Carolyn Merchants Naturens död i en genomgång av människans relation till naturen utifrån parametrarna trickster, idyll och slavinna. Den renodlade debutantsektionen som 20TAL skämt bort oss med saknas däremot, men låt oss hoppas att den återkommer.