Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka. Carls bok, Naja Marie Aidt, översättning Johanne Lykke Holm, Wahlströms & Widstrand

Bland det värsta som kan hända en människa är nog att ens barn dör. Det sker Naja Marie Aidt, dansk poet, och hon har skrivit en omskakande bok, som växlar mellan poesi och prosa, och hålls samman av den tunga sorgen. En sorg som liknas vid ett undantagstillstånd. Med hjälp av citat från andra författare resonerar hon kring sin förlamande förlust, sin satans saknad.

25 år gammal trillar hennes son ut genom ett fönster, och med metodisk precision tecknar Aidt porträttet av sonen: ”Jag känner dig nästan aldrig längre. / Kanske har min gråt berättat för dig att du är död. / Kanske har du hunnit fram.” Det är en skildring av förtvivlan, men den är också förtvivlat bra, eftersom den visar det nödvändiga i att klara det svåraste.

Flera gånger är det som att texten går sönder, i typsnitt som förminskas eller förstoras, som skrivs i versaler när sorgen skriker, och i minimal skrift när sorgen viskar. Det blir en bok lika spretig som sorgen, och den överskrider alla ens förväntningar av vad litteratur är kapabel till.

(Också publicerad i Jönköpings-Posten 14/9 2018)