Med tanke på att
mina kunskaper är begränsade om konst i allmänhet och konst om böcker i
synnerhet kan det vara befogat med en brasklapp, som skulle reservera sig för
alla eventuella missförstånd av det här projektets intentioner och utfall. Å
andra sidan: att skriva om konstverk riskerar att reduceras till ett
långrandigt beskrivande, så kunde jag tillåta mig att skippa det?
Olle Essvik,
verksam vid Göteborgs universitet, har i åratal sysslat med att utforska
relationen mellan analog och digital formgivning. Han gjorde det med sin
nyutgåva 2015 av William Blades The
Enemies of Books från 1881, då han lät trycka den i en primitiv maskin som
skrivits ut i en 3D-skrivare.
Det här är då en
version av Georges Perecs radiopjäs The
Machine från 1968, som var skriven som en tänkt dataimplenterad tolkning av
Goethes kända dikt ”Über allen Gipfeln”, som det lär finnas över två tusen
versioner av på svenska, delvis tack vare att SvD hade en tävling 2015, och
delvis tack vare att typ alla svenskar som lärt sig tyska försökt sig på en
egen översättning.
Med boken, eller
ska jag säga konstverket, medföljer en plansch över hur man sammanfogar den 3D-utskrivna
tryckaren, en generös manual över hur man trycker boken, provtryck av olika
material, kartong- och tygbitar, vykort, boken ”The Chance Execution”, som samlar
en bokbindares kvarlämnade bitar i byrålådor, som Essvik köpt på auktion. Med
hjälp av algoritmer skapade 1983 av Ken Perlin försöker Essvik återskapa en kodtext
som ska spegla naturens ”synbart kaotiska komplexitet”, inspirerad av
pappersfynden. Det kan se ut så här:
void keyPressed( ) {
switch(key) {
case
’ ’ :
setup( );
break;
case
’ s ’ :
int
m = (int)millis( ) ;
save (”pattern”+str(m)+” .jpg”) ;
break ;
default :
printin (”unknown key”) ;
break ;
}}
Huvuddelen i denna
binge är ändå versionen av Perecs text. Från den engelska översättningen kan
följas hur datatolkningen av dikten sprids ut över arket (pdf-filen): ”obedience
is the / mother of success […] over all irony / is fear”. Algoritmerna
(vilse)leder tolkningen in mot allt djärvare associationer, in mot Goethes biografi,
mot biologin, zoologin, lord Byron, Hölderlin, Nietzsche, Rilke, till Hamlets
ord ”The rest is silence”och Becketts Wating
for Godot. Långsökt? Det går ändå att härleda tolkningen till Goethes dikt,
som uttrycker både tystnad och väntan. Perecs dator föder ständigt nya
versioner av Goethes dikt (ungefär som våra svenska översättare gjort med den),
i något som kunde läsas av en mer sinister läsare än denna som en parodi på litteraturkritikers
syssla, det vill säga att man tar med sig all sin kunskap och alla sina
erfarenheter i sin läsning.
Som jag förstår det
har Essvik nu tagit Perecs text och lagt in den i ett dataprogram han själv
skapat, och det är alltså det som utgör hans The Machine – en triad skapad av Perec, Essvik och dataprogrammet. Inklusive
bilder (från internet).
Det blir ju en i
många stycken oläslig text, som sprängs över sidan, med emojis, timglas, en och
annan referens till Perecs ursprungliga text. Jag hittar Emily Dickinson där,
och även Nietzsche, även om kopplingen till Goethe intill inte blir helt
begriplig: ”always stay away rest
shall too you”.
Jag vet inte om det
här bra, eller ens om det är användbart. Om syftet varit att fucka upp Perec så
har det i alla fall lyckats rätt bra med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.