Ändra mig, Amanda, jag skall ...

När Amanda Svensson debuterade med Hey Dolly var jag besviken, och är inte så värst sugen på att läsa opus två som hon har gett ut i dagarna. Jag har annat på min agenda (jag höll ett exemplar av en bok som heter Änglamakerskan i handen i dag: på min vänstra axel sa Djävulen att jag skulle läsa den, men som vanligt fick den där tråkiga idioten på min högra axel sista ordet, så jag ställde tillbaka den). Nu har Svenssons andra bok fått utomordentligt positiva recensioner, men det säger mig ingenting. Däremot måste jag säga att jag har läst några artiklar av henne på sista tiden, krönikor och recensioner. Krönikorna har varit väldigt ojämna - ibland nonsensartade - men recensionerna har varit skarpa och välskrivna, som den här av Sara Mannheimers Handlingen, i dagens Expressen. Jag håller på att ändra uppfattning, och det känns ovanligt, och smärtsamt, och ändå - - -