Allting växer, Lyra Koli, Modernista

Lyra Koli har tidigare visat sig ha absolut koll på samtiden. I sin nya roman Allting växer får vi se att hon är lika insatt i framtiden. Här i en inte helt avlägsen värld där nationsgränser upphört kryokonserveras alla människor i väntan på att det ska göras möjligt att tina upp dem i levande skick. Det ligger helt rätt i tiden med en roman om transhumanismen, alltså försöken att med teknikens hjälp omintetgöra människans skröplighet.

Huvudpersonen Jossi är nygift och borde vara lycklig. Kroppsimplantat reglerar sjukdomar, ögonlocksskärmar tillåter bokstavligt ständig uppkoppling, och hon har evigt liv att se fram emot. Ändå söker hon sig till en motståndsrörelse som med subversiva metoder motarbetar utopins hegemoni.

Även om intrigen liknar Karin Boyes Kallocain blir det en originell och förunderlig roman som i ett slag ger den svenska science fiction-genren en kvalitetshöjning. Jag läser hennes roman som en uttrycklig varning: när tekniken tränger undan naturen börjar individen längta efter det hon inte ens har upplevt, men instinktivt vet måste vara mer värdefullt. Det är spännande, välskrivet och oförutsägbart, och helt klart en roman både för nuet och för åtminstone resten av 2000-talet.

(Också publicerad i Vi 8/18)