Med risk för att låta som en
rättshaverist: inte heller i år blev årets julklapp en diktsamling …
Handelns utredninginstitut utser som
bekant varje år en produkt som årets julklapp, något som ska uppfylla följande
kriterier: ”vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse för året, svara
för ett högt försäljningsvärde eller säljas i stort antal, representera den tid
vi lever i” (www.hui.se).
Vad som valdes i stället för
diktsamlingen blev aktivitetsarmbandet. En googling lär mig att det räknar
kalorier och sömntimmar, och jag vill inte raljera över den rådande
hälsotrenden, men jag kan inte förstå varför det är viktigt att ha koll över
varenda fotnedsättning och varenda sekund som tillbringas i spinningsmaskinen.
Inte vill jag veta hur många (själv)mål jag gör när jag spelar innebandy på
tisdagarna. Jag spelar för att det är roligt, inte för att veta hur hög min
puls är efteråt; det räcker med att veta att den är hög.
Ungefär lika hög som när jag läser bra
dikter. Men av motiveringen ”representera den tid vi lever i” att döma ser
diktsamlingen ut att vara på väg att bli lika övergiven som fickuret eller
bahytten. När jag flyttade till Jönköping i slutet av 90-talet var jag besviken
över att det var så svårt att hitta fram till boklådornas sektioner med lyrik,
som flyttades runt i butikerna till allt oländigare ställen.
Föga anade jag att det kunde bli värre.
För då var det ändå möjligt att traska in där och bland ett rikt utbud kunna
köpa Aase Bergs Mörk materia, efter
att ha läst om den i tidningen. Nu trängs i bästa fall en handfull diktböcker
under rubriker som ”Tänkvärt & roligt”, och en samtida motsvarighet till
Bergs relativt smala bok kan en aspirerande läsare inte hitta där.
Förvisso, man kan köpa diktböcker i
nätbokhandeln, men det förutsätter att du vet att de finns. I tv-programmet
babel är Bruno K. Öijer ett stående poet-alibi vart sjätte år eller så, men
annars trängs de engelskspråkiga prosaförfattarna där. En av Nordens mest
spännande författare överhuvudtaget, Martin Glaz Serup gav ut sin andra bok på
svenska i oktober, men det är bara Jönköpings-Posten och Helsingborgs Dagblad
som har recenserat Romerska nätter.
Så om jag själv får välja årets
julklapp blir det Romerska nätter av
Glaz Serup: en djärvt skriven bok som ger nya perspektiv på världen. Den är
både tänkvärd och rolig. Dessutom blir den en utmaning för aktivitetsarmbandet
när det ska mäta din ökade puls vid läsningen av dessa upphetsande dikter.
(Också publicerad i Jönköpings-Posten
2/12 2014)
Och vem översatte den, då?
SvaraRaderaHaha! Stewe Claeson så klart! Men det skrev jag i recensionen.
SvaraRaderaSå himla trist att den inte har recenserats av andra, för det är väl så? Bara HD och JP?