Jag leker kritiker

Som sagt, jag gästade förlaget Aglaktuq i går, deltog i ett kritik(er)samtal med Oscar Rossi. Publiken bestod av bland annat förläggare, bibliotekarier och en litterär agent, och de hade inga problem med att ställa utmanande frågor. Ibland kan det vara svårt att spontant bemöta vissa frågor - man kan bli förbannad på sig själv, för att man svarar så ointelligent. Men det viktigaste är inte alltid svaren: jag tycker att det som var mest givande var hur de olika ämnena korsade varandra - samtalet handlade i mycket om litteraturkritik i största allmänhet - och jag skulle inte bli förvånad om jag får anledning att återkomma i detta ärende. Till exempel här på bloggen. Men jag är imponerad av att det finns så mycket och så stort engagemang - både hos detta lilla förlag, där Anna Vogel var väldigt skicklig samtalsledare och hos gästerna, som var lika kunniga som intresserade, och nyfikna. Och intressant att jämföra sina intryck och erfarenheter med Oscar. Sedan är det en annan sak att det känns rätt exotiskt att vara där i egenskap av "kritiker", och fundera på hur man ska klara det utan att ta sig själv på för stort allvar.